Att välja sina vänner

Vänner ska man vara rädd om. Men som journalist måste man tänka på vem man bjuder på middag. Det finns en risk att bli vän med människor som man senare kanske måste skriva om i jobbet; det är lätt att missa eller förtiga en nyhet om någon som man vill hålla sig väl med.

Om journalister fraterniserar med makten, vem ska då bevaka den?

Kanske silar vi mygg och sväljer kameler när vi på arbetstid tackar nej till bjudlunchen hos det politiska partiet men på fritiden tackar ja till kalaset hos politikern?

En journalist måste stå så fri och självständig som möjligt, men det är omöjligt att sätta upp förbud mot det som kallas vänskapskorruption.

Varje journalist måste själv ta ställning till vem hon kan umgås med och vilka föreningar och organisationer hon kan vara med i utan att trovärdigheten sätts på spel.

Bevakar hon ändå någon eller något som hon har en relation till är det renhårigast gentemot läsaren/tittaren att redovisa banden.

Problemet med att ha vänner bland dem man som journalist ska bevaka tas upp i reportaget på mittuppslaget. Där berättas om firandet av en ny frilansgrupp i Stockholm där en i gänget är Mona Sahlin.

Den tekniska utvecklingen har gått så snabbt att det skydd för yttrande och tryckfrihet som finns i grundlagen inte omfattar de nya medierna.

Mediekommittén, ännu en raden i utredningar, har nu efter två år kommit med sitt betänkande.

Mediekommittén föreslår att grundlagsskyddet ska sträcka sig så långt som möjligt. Det som tidigare gällt för tidningar och radio och TV ska nu också gälla för de nya medierna.

Det ska gå att ge ut en tidning med grundlagsskydd på nätet. Det som krävs är bland annat ett utgivningsbevis och en ansvarig utgivare.

För uppgiftslämnare, källor, innebär förslaget samma skydd som om de tipsat ett traditionellt medium.

Så långt verkar inte mediekommitténs förslag vara kontroversiellt.

Men mediekommittén tar också upp motsättningarna mellan EUs dataskyddsdirektiv och våra svenska grundlagar. EU vill som bekant stoppa all hantering av personuppgifter till skydd för den enskilde.

Mediekommittén tycker att EU-direktivet bör tolkas “extensivt”. Det kan läsas hoppfullt: som att ledamöterna tydligare och starkare vill försvara svensk grundlag och yttrandefrihetstradition än vad datalagskommittén vill.