Axberger: Uppsåt förvirrar
Åklagaren har goda skäl för att bedöma Aftonbladet-fallet som ett brottmål och inte ett tryckfrihetsmål, anser Hans-Gunnar Axberger, tryckfrihetsexpert och straffrättsdocent.
Åklagaren har goda skäl för att bedöma Aftonbladet-fallet som ett brottmål och inte ett tryckfrihetsmål, anser Hans-Gunnar Axberger, tryckfrihetsexpert och straffrättsdocent.
— För ett par månader sen handlade diskussionen om att Aftonbladet hade publicerat hot, säger Axberger. Nu hävdar åklagaren att hoten redan var verkställda när tidningen publicerade bilderna.
Enligt Axbergers bedömning kan det nu möjligen “på marginalen” ses som ett tryckfrihetsfall eftersom det rör vad en journalist ägnat sig åt under sin yrkesutövning.
— Men åklagaren anser att reportern har gått långt utanför vad som kan betraktas som journalistisk verksamhet. Rättegången får visa om han kan bevisa vad han påstår.
I debatten har det ifrågasatts om reportern verkligen skulle kunna dömas för olaga hot eftersom det då krävs att han också haft ett uppsåt att hota.
Axberger påpekar emellertid att uppsåt i juridisk mening har en vidsträcktare betydelse än vad det har i vanligt språkbruk.
— Uppsåt till olaga hot innebär inte att en person strävar efter att skrämma någon, utan det räcker med att han inser att det han gör kan få den effekten. Det räcker med att någon tagit hoten på allvar, oavsett om det varit fråga om en verklig fara eller inte.
Hans-Gunnar Axberger drar parallellen med att rånare förr kunde försvara sig med att de bara hade använt vapenattrapper och att det därför inte varit ett riktigt hot. Lagen ändrades sen så att uppsåt uppstår när någon handlar på ett sätt som är “ägnat att framkalla fruktan”.
Om en journalist i sitt arbete fått reda på att hot framförts är det däremot i sin ordning att journalisten ber den hotade om kommentarer.
Enligt polisens informationschef Claes Cassel har reportern under ett telefonsamtal röjt en av sina källor.
— Brott mot källskyddet ses inom kåren mer som en etisk fråga än som en juridisk, som det ju faktiskt är. Det är mycket ovanligt med rättsliga prövningar av brott mot källskyddet. Men det kan bli aktuellt om källan gör en anmälan.
Axberger är noga med att inte föregripa rättsprocessen, men gör reflexionen:
— Om det är som åklagaren säger förutsätter jag att det som skett är något mycket ovanligt inom svensk journalistik. Det kan aldrig vara publicistiskt eller etiskt rätt att tillverka en nyhet.
