Bevakningen av kvinnors rättigheter ökar – men journalisterna tar stora risker

Rapporten ”Journalism in the #metoo-era” visar att #metoo-rörelsen påverkat medielandskapet.  Av de 113 tillfrågade journalisterna i rapporten uppger över 80 procent av att antalet artiklar om kvinnors rättigheter, genusfrågor och könsbaserat våld har ökat avsevärt sedan 2017.

Samtidigt är det farligt att som journalist bevaka dessa områden. De som gör det utsätts för trakasserier på nätet, fängslas, påtvingas exil och mördas.

”Metoo-rörelsen förändrade medielandskapet och ledde till ökad mediebevakning av kvinnors rättigheter. Samtidigt tvingas de som bevakar frågorna i många fall betala ett högt pris. Att dessa journalister – genom alltifrån organiserade trakasserier och hatkampanjer på nätet till censur, fängelsestraff och till och med mord – motarbetas i sitt arbete, är i sig ett brott mot yttrandefriheten. Det är också ett demokratiproblem då viktig samhällsinformation inte kommer allmänheten till gagn”, säger Siri Hill vice ordförande Reportrar utan gränser Sverige i ett pressmeddelande.

Annons

Reportrar utan gränser listar sju viktiga slutsatser från rapporten:

• I nästan två tredjedelar av länderna har en rörelse för kvinnors rättigheter, genusfrågor och /eller sexuellt våld samlats under hashtaggen #metoo. Några exempel: Ryska #яНеБоюсьСказать (”Jag är inte rädd för att tala”), marockanska #Masaktach (”Jag kommer inte att vara tyst”) och thailändska #DontTellMeHowToDress.
• Över 80 procent har svarat att mediebevakningen av kvinnors rättigheter, jämställdhetsfrågor och könsbaserat våld ökat sedan 2017.
• Under de senaste sju åren har nya medier som är specialiserade på genusfrågor, kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor grundats, ofta med sociala medier som plattform. Bland andra Bilan i Somalia, La Déferlante i Frankrike och libanesiska Jeem.
• Redaktioner världen över har inrättat tjänster som ”gender editor”.
• 27 procent av respondenterna svarar att det är riskfyllt för journalister att bevaka ämnen som kvinnors rättigheter, jämställdhetsfrågor och/eller könsbaserat våld. De som  förföljs ser sig tvingade till självcensur eller att gå i exil. Andra fängslas, som Huang Xueqin, initiativtagaren till #woyeshi, det kinesiska #metoo. I irakiska Kurdistan, Afghanistan och Mexiko har journalister som bevakat könsbaserat våld dödats.
• Nästan 60 procent av respondenterna känner till minst ett fall där en journalist utsatts för näthat kopplat till bevakning av kvinnors rättigheter, genusfrågor och/eller könsbaserat våld. Chefredaktören för den chilenska tidningen El Ciudadano, Josefa Barraza Díaz, har trakasserats på sociala medier sedan hon avslöjade ”La Manada”, en grupp militärer som utreds för sexuella övergrepp. Den turkiska journalisten Hale Gönültaş har dödshotats för att ha rapporterat om IS förföljelser av den yezidiska minoriteten. Kiki Mordi har dödshotats efter att ha publicerat undersökningen ”Sex for Grades” i Nigeria. Den franska journalisten Salomé Saqué har utsatts för pornografiska deepfakes.
• Auktoritära regimer förtrycker kvinnliga journalister. I Afghanistan har kvinnliga journalister utraderats från medielandskapet eller tvingats i exil sedan talibanerna återtog makten. I Iran har journalister som bevakade den unga Mahsa Aminis död och Jin, Jiyan, Azadî-rörelsen (”Kvinna, liv, frihet”) i september 2022 fängslats eller hotats med fängelse.

Läs rapporten här.