Bildvalen från Drottninggatan var hänsynsfulla

Medieforskaren Maria Nilsson vid Institutionen för mediestudier på Stockholms universitet har studerat bild- och videopubliceringarna som gjordes om terrorattacken på Drottninggatan i fyra tidningars digitala och tryckta upplagor: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

– Jag kom fram till att alla fyra tidningar hade en omfattande visuell bevakning den 7 april och följande dagar. Det var få bilder av själva attacken. Fokus låg snarare på den omedelbara effekten, jakten på gärningsmannen, ögonvittnens reaktioner, de skadade, räddningspersonal och polis. Under de närmaste dygnen skildrades allmänhetens och samhällets reaktion och respons, människors besök på platsen, och ögonvittnens bildsatta berättelser, säger Maria Nilsson i en kommentar.

Studien visar att både morgon- och kvällspressen tog stor hänsyn till offrens integritet och var återhållsamma i sina urval av bilder och publiceringar. Tidningarna publicerade endast bilder på dödsoffer som var övertäckta, och skadade personer pixlades. Det fanns dock vissa skillnader i urvalet.

Annons

– Kvällstidningarna drar mer på bilderna genom storlek och inzoomat fokus. En och samma bild kan således återge händelsen på olika sätt, till exempel genom beskärning som antingen utesluter eller tar med en blodfläck på marken, säger Maria Nilsson.

Samtliga tidningar publicerade ögonvittnesbilder men kvällstidningarna och deras digitala editioner publicerade flest. Sammantaget var ändå antalet ögonvittnesbilder och videor ändå relativt få, men de fick en framträdande roll och kompletterade redaktionernas egna redaktionella bildmaterial.

– Redaktionernas ”grindvaktsroll” har ju förändrats i och med att bilder och videor numera cirkulerar i sociala medieflöden först, vilket innebär att det är inte är den journalistiska bilden vi ser först, säger Maria Nilsson.