Bitte Hammargren om turkiska valet: ”Det kommer bli dramatiskt”

Utrikeskorrespondenten Bitte Hammargren har följt Turkiet i 30 år och tillsammans med fotografen Stefan Bladh just kommit ut med boken Drama utan slut – Turkiet 100 år (Atlas). På 350 sidor berättar Hammargren och Bladh om republiken Turkiets konfliktfyllda och händelserika historia, inte minst om den sittande autokraten Recep Tayyip Erdogans väg till och tid vid makten.

– Turkiet är ett polariserat land som rymmer så mycket, som inte går att runda. Det är ett land som är oavbrutet intressant att bevaka, för så mycket pågår hela tiden på olika nivåer. Det är så snabba vändningar, så höga insatser som människor gör för att förändra eller positionera sig, säger Bitte Hammargren.

Idén att göra boken föddes långt innan Sveriges ansökan till Nato, innan Turkiet var på allas läppar.

Annons

– Det som hänt sedan dess visar verkligen att det inte går att komma runt Turkiet. Och i Ukrainakriget vill Turkiet visa att ingen kan förbigå landet.

Sverige har behövt intressera sig mer för landet i och med bråket om det svenska Natomedlemskapet och Erdogans försök att få journalister utlämnade. Är det ett sent uppvaknande?
– Ja, det tycker jag. Inställningen har präglats av godtrogenhet. Redan när Sverige ansökte om Natomedlemskap kunde man förutse att Erdogan skulle sätta press på Sverige. Det är så han förhandlar. Han är en taktiker och vill aldrig missa ett tillfälle att visa sig som den starke mannen på hemmaplan, allra minst inför ett val.

Dramatik kommer inte heller saknas i det kommande turkiska president- och parlamentsvalet den 14 maj, spår hon.

– Det handlar om Erdogans politiska överlevnad. Han har inte råd att förlora, för då kommer processer väckas mot honom om korruption. Oppositionen har känt segervittring, många är trötta på Erdogan på olika sätt.

Oppositionens mål är att avskaffa presidentstyret, vilket kräver  kvalificerad majoritet i parlamentet.

– Samtidigt finns det många medel för att manipulera val i Turkiet. Hur kommer det exempelvis att gå med röstlängderna i de jordbävningsdrabbade områdena? Vi har också sett hur de båda parlamentsvalen 2015 föregicks av blodiga bombdåd.

I lokalvalet 2014, som hon också bevakade, drabbades flera vallokaler av strömavbrott just när rösträkningen skulle äga rum, så att röster fick räknas i stearinljusens sken.

– Strömavbrotten skylldes officiellt på katter i ett elverk, vilket utmanade löjet. Inför detta val riskerar prokurdiska HDP att bli förbjudet av författningsdomstolen och flera av partiets folkvalda sitter sedan länge i fängelse och är ersatta av statliga tvångsförvaltare. Så vi kan vänta oss en väldigt dramatisk valrörelse och val. 

Turkiets tradition av bristande pressfrihet, som försämrats under Erdogan, försvårar också rättvisa val.

– Det är svårt för oppositionen att kampanja när regeringen kontrollerar 90 procent av de etablerade medierna, har hårda lagar mot internetbaserade medier och när många journalister sitter i fängelse. Terrorlagarna används också svepande för att tysta olika former av kritik, säger Bitte Hammargren.

Är pressfriheten en fråga i debatten i Turkiet?
– Oppositionens presidentkandidat Kemal Kilicdaroglu vill ta bort den breda möjligheten att åtala för brottet förolämpning av presidenten [hundratusentals förundersökningar för brottet har inletts under Erdogans tid, reds anm], som har bidragit till att urholka samhällsdebatten.

Men en snäv syn på pressfrihet går genom hela landets historia, konstaterar hon.

– Det är inget nytt utan något vi känner igen från tidigare. Även om det blir seger för oppositionen blir det en skumpig väg framåt.