Borås Tidnings kulturchef: ”Helt fel tid att dra ner på kulturbevakningen”

Borås Tidning är nominerad till Årets dagstidning, bland annat för att tidningen ”bär den lokala kulturjournalistiken”. I Journalistens kartläggning av 81 landsortstidningar toppar BT recensionsligan med 13 recensioner på en vecka. Bara var fjärde tidning hade under mätperioden publicerat någon recension.

– Jag är själaglad över att vi är nominerade till Årets dagstidning, som är ett helhetspris. Det är någon sorts kvitto på ett arbete som vi har gjort i många år. Som kulturchef är jag så klart extra glad att just kulturen nämns särskilt i nomineringen, säger BT:s kulturchef Hanna Grahn.

I vår kartläggning ser man att kulturbevakningen är ganska eftersatt utanför storstäderna. Vad tänker du om det?

– Det är en utveckling som skrämmer. Det uppstår vita fläckar över hela landet. Det är farligt, speciellt nu när vi ser hur auktoritära och kulturfientliga krafter blir allt starkare. Det är helt fel tid att dra ner på kulturbevakningen.

Varför då?

– Kulturbevakningen handlar ytterst om att stå upp för det fria ordet och i förlängningen vara en del av ett demokratibygge. Ett samhälle utan kultur vore förfärligt. Det är självklart att medierna ska vara med och bevaka, recensera och bära fram kulturdebatten.

En kanske äldre syn på kultursidorna har varit att de är en del av kulturen, inte bara en bevakare av kulturen. Hur tänker du kring det?

– Nja, jag ser det nog inte så. På ett sätt kan man säga att kritiken är sin egen kulturform, men jag vet inte om det är den intressantaste frågan. Mediernas kulturbevakning är definitivt en del av kultursfären, en sorts samlingspunkt.

Många landsortstidningar lägger ner kulturbevakningen eftersom den inte blir läst. Vad tänker du om det, om den inte blir läst, har den något värde?

– Det som lyfts fram är att framför allt kritiken blir dåligt läst. Men det är inte så att all kritik blir dåligt läst. Där finns ett stort arbete att göra.

Vad då?

– Genom att arbeta med tilltalet och tydligheten ökar vi våra chanser att nå ut. Sen handlar det om urvalet förstås. Vi har den tacksamma situationen att vara en kulturredaktion i en stark kulturstad och vi ser att lokala kulturnyheter har bra läsning. Även genomarbetade personporträtt med tydliga vinklar och kritik som ligger rätt i tiden, som handlar om aktuella fenomen eller estetiska uttryck, blir lästa. Och matrecensioner, förstås.

Matrecensioner?

– Vi har under många år recenserat matupplevelser från lunchrestauranger och krogbesök. De blir väldigt lästa.

Vad har du för uppmaning till lokala mediechefer som har gett upp kulturbevakningen?

– Det är feltänkt. Vi behöver nytänkande för att hitta framtidens kulturjournalistik, inte nedläggning. Hur når vi läsarna? Hur hittar vi nyheterna som de är intresserade av och hur presenterar vi dem på ett tilltalande sätt digitalt? Vi har provat med rörlig konstkritik, och just nu är vi inne i en väldigt intensiv period, bland annat eftersom vi har en boråsare som är Oscarsnominerad, Hanna Aqvilin i kategorin Bästa dokumentär för Black Box Diaries. Min kulturkollega åker till Los Angeles nästa vecka.

Los Angeles, ojdå.

– Ja, det är väldigt roligt. Dessutom har vi 25-årsjubileum för Borås Tidnings debutantpris. Jag kollade just och vår artikel om de fem nominerade har bra läsning. Nästa fas är att vi ska intervjua de nominerade och sen ska vi förbereda för den stora galan den 20 mars. Det är väldigt roligt.

Men vänta nu, hur rimmar det här med att du ställde dig tveksam till tanken på kultursidorna som en del av kulturen? Ni är väl smack mitt i kultursmeten?

– Haha. Ja, det har du rätt i. Det är mina företrädare som har instiftat priset, men jo, jag är en stolt bärare av den traditionen. Det är fantastiskt att jobba på en lokaltidning med ett kulturpris som också ger eko nationellt.