Bosse Lindquist: ”Researchavdelningen var avgörande vid Macchiarinigrävet”

Som Journalisten rapporterat ska det public service-gemensamma bolaget Sveriges Radios Förvaltning spara 16 miljoner per år. Bland annat föreslås programbolagens gemensamma researchavdelning och bibliotek, placerad en trappa ned i Radiohuset, läggas ned.

Besparingen har väckt oro och kritik internt, både på Sveriges Radio och Sveriges Television. På SVT kommer kritiken framför allt från programsidan. Linus Brohult är vetenskapsredaktör på SVT.

– Trösklarna för att göra bra research höjs. Det tycker jag är problematiskt, säger han.

Vetenskapsredaktionens reportrar använder enligt Brohult den gemensamma research- och biblioteksavdelningen löpande för att hitta vetenskapliga artiklar, skanna av medieflödet i andra länder, eller snabbt skaffa fram relevant litteratur.

– Alla journalister jobbar under tidspress. Blir det svårare att göra research, om trösklarna blir högre att få fram en viss artikel eller bok är risken stor att man inte tar del av den. Då drabbas hela journalistiken, säger Linus Brohult.

Linus Brohult menar att public service är mer än de program som görs.

– Det är också en infrastruktur i form av den här typen av researchavdelningar. Att en del av den infrastrukturen tas bort riskerar att försvaga public service ryggrad. Men i praktiken kommer vi som jobbar som journalister såklart göra allt vi kan för att det inte ska märkas.

Dokumentärmakaren Bosse Lindquist, som gjort prisvinnande och uppmärksammade granskningar som den om stjärnkirurgen Paolo Macchiarini eller om den svenska Pol Pot-vänstern, beskriver researchavdelningen och dess bibliotek som helt centrala.

– Om man jobbar med undersökande dokumentärer behöver man kunna gå till läggen och kolla och dubbelkolla källor. De söker i arkiv för ljud och bild, en unik pressklippsamling som inte går att hitta via nätet, och de är specialiserade researchbibliotekarier. Jag hade inte haft tid eller möjlighet att gräva fram en del av de saker de hittat åt mig.

Han ger ett handfast exempel: för att kunna bevisa att Macchiarini började sina experiment på människor, inte djur som han hävdat, behövde den internationella medicinska litteraturen dammsugas.

– Researchbibliotekariernas hjälp var helt avgörande, för att kunna visa att han ljög. Det blev också en viktig del av åtalet mot Macchiarini.

Hur kommer du göra framåt?

– Det kommer bli sämre om det här går igenom. Och det kommer att riskera en av grundpelarna inom public service, att det som sägs är obestridlig fakta som går att lita på, säger Bosse Lindquist.

Michael Österlund, divisionschef för programdivisionen på SVT, har förståelse för att förändringen är smärtsam för SVT-medarbetare som använt bibliotek och researchavdelning genom åren.

– Samtidigt är vi i en period av ganska tuffa besparingar. Bara på programdivisionens verksamhet har jag haft ett spartryck på 33 miljoner. I de interna diskussionerna har det ofta önskats andra åtgärder än osthyvling. Jag ser det här som en sådan åtgärd, säger han.

Riskerar det inte att försämra journalistiken?

– Alla 800 projekt hos oss har inte använt researchavdelningen, men några har gjort det. Det behöver hanteras. I några större projekt behöver vi kanske framöver räkna på om det behövs mer researchkraft. Skulle vi göra ett nytt Historien om Sverige, till exempel, skulle vi behöva lösa researchen. Det blir prioriteringar inom enskilda budgetar. Det är lättare för oss att göra så än att jag skulle få ytterligare ett antal miljoner i sparbeting.

Vetenskapsredaktören Linus Brohult har svårt att förstå det ekonomiska argumentet i att varje redaktion ska sköta sin egen research i stället för att ha en företagsgemensam funktion.

– Vi måste ju lösa vår research, så nu måste vi skaffa inlogg och prenumerationer separat. Och det är inte bara stora projekt som kräver researchkraft – all journalistik bygger på det. Vartenda Vetenskapens värld vi gör bygger på en omfattande research.

Även journalistklubben på SVT ställer sig frågande till om en nedläggning av SRF Research verkligen kommer innebära en ekonomisk vinst, och är kritisk till förslaget.

– För medarbetare inom programdivisionen, som jobbar med dokumentär och kulturproduktion, försvinner en ovärderlig tjänst. Det här kommer innebära många extra timmar i programprojekten till research, så frågan är hur stor besparing det blir i slutändan, säger vice ordförande Hedvig Eriksson.

– På nyheterna är kunskapen mindre om vad SRF Research erbjuder, framför allt bland yngre, men det finns ett stort behov av centraliserad research även på nyheterna. Telefonlistor, expertlistor, inlogg till medier och databaser är saker som efterfrågas. Att du kan skicka ett mejl till SRF med länk till en låst artikel, och inom några minuter få en upplåst artikel tillbaka, är det många som inte vet. Google är bra till mycket, men det finns en kunskap och professionalitet på SRF Research som är värd att behålla.  Det borde också vara mer ekonomiskt att dela på prenumerationer jämfört med att alla bolag ska ha sina egna, säger hon.

Programdirektör Michael Österlund är ”övertygad om” att kvaliteten kommer att klaras även utan SRF Research, och pekar på att public service genom åren rationaliserat bort en rad funktioner.

– När jag började jobba på radion 2002 hade vi en egen vårdcentral i källaren. Där jag gratis tog bort födelsemärken på arbetstid. Det var stora protester när det lades ner, men idag skulle ingen komma på tanken att återinföra vårdcentralen, säger Michael Österlund.

Bosse Lindquist menar att Michael Österlunds ord om att researchen ska garanteras, men på andra sätt, är tomma ord.

– De här personerna växer inte på träd, eller deras unika sammanhållna arkivsamling. Det här finns inte att köpa för pengar – men de finns nu.

Han manar ledningen att ompröva sitt beslut.

– Man har chansen, i strävan att försvara public service och hålla public services fana högt och tydligt.

På Sveriges Radio cirkulerar samtidigt ett protestbrev mot nedläggningen:

– Missnöjet med besparingarna på SRF-research och biblioteket är massivt på Sveriges Radio. Jag har i samråd med några kollegor skrivit ett protestbrev som vi kommer sprida brett hos medarbetarna. Räknar sedan med att många kommer att skriva på och när det är gjort kommer skrivelsen att överlämnas personligen till de högsta cheferna i företaget, berättar SR-programledaren Louise Epstein.

Sparpaketet på SRF omfattar fler områden än research och bibliotek. Även SVTs Tittarservice och de deskkommunikatörer som bemannat Aktuellt och Rapport försvinner i sparbetinget. De SRF-anställda deskkommunikatörerna tar hand om inkommande samtal till programmen men sköter också gästhantering och ansvarar för prompterkörning i flera direktsändningar.

SVTs nyhetsdirektör Anna Careborg skriver i ett mejl till Journalisten att SVT-avdelningen Publikdialog ska ta över publikens frågor framöver, på dagtid.

– Tanken är alltså inte att samtalen ska hanteras på nyhetsredaktionen. När det gäller specifikt nyhetstips och rättelser finns det många som hör av sig till SVT på andra sätt än via telefon idag, men hur detta ska hanteras ser vi nu över inför att förändringarna träder i kraft i december. Detta gäller även till exempel gästhantering och prompterkörning där vi kommer att titta på lösningar utifrån de behov vi har inom SVT Nyheter, svarar Anna Careborg på Journalistens fråga om hur redan slimmade broadcastorganisationer ska hantera fler uppgifter.