Brandbevakning får godkänt
JOURNALISTIK Mediernas bevakning av brandkatastrofen i Göteborg i höstas var efter omständigheterna nyanserad och saklig, har en statlig utredning kommit fram till.
JOURNALISTIK Mediernas bevakning av brandkatastrofen i Göteborg i höstas var efter omständigheterna nyanserad och saklig, har en statlig utredning kommit fram till.
Utredningen, under ledning av professor Kent Asp, har kartlagt hur informationen till människor med icke svenskspråkig bakgrund fungerade efter branden på Hisingen.
Utredarna är relativt nöjda med mediernas insats. Medierna bidrog inte till spekulationer och ryktesspridning, utan stödde sig genomgående på uppgifter från myndigheter.
TVs nyhetssändningar har kritiserats för att de låtit ungdomar på brandplatsen sprida mycket negativa omdömen om polis och räddningspersonal. Men utredarna anser det naturligt att medier intervjuar ögonvittnen, förutsatt att intervjuerna sker med urskillning och medvetande om att chock kan förändra människors personlighet och omdöme.
Personer med invandrarbakgrund hade efter branden minskat förtroende för polis, sjukvård, radio och TV, men ökat förtroende för lokala och nationella politiker samt dagspressjournalister.
Kent Asps utredning konstaterar att behoven av information på andra språk än svenska har ökat under senare tid men att medieutbudet för icke svenskspråkiga har minskat.
Utredningen föreslår att kulturdepartementet får uppdraget att utreda hur en satsning kan göras på etniska medier.
Man föreslår också att departementet överlägger med public serviceföretagen om hur man kan få till stånd en bredare och mer omfattande information på icke-svenska språk.
