Branschen välkomnar stärkt straffrättsligt skydd för journalister
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att den som begår brott mot en journalist ska kunna få skärpt straff. ”Inte en dag för tidigt”, menar SRs vd Cilla Benkö.
Regeringen föreslår att en särskild straffskärpningsgrund införs i brottsbalken ”för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik”.
Brott som olaga hot, misshandel eller ofredande ska alltså kunna bedömas hårdare, eftersom de om de riktas mot en journalist också i förlängningen hotar yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen, skriver regeringen i lagrådsremissen.
Förslaget bygger på den utredning som den förra regeringen tillsatte och som i våras föreslog just en straffskärpning för brott mot journalister.
– Rättsväsendet behöver ha rätt verktyg och resurser för att kunna prioritera och lagföra brotten. Förslaget om straffskärpning är därför alldeles nödvändigt och min starkaste förhoppning är att lagändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2023, är ett sådant viktigt verktyg, skriver Cilla Benkö, Sveriges Radios vd, i ett blogginlägg.
– Att det bör införas ett särskilt straffrättsligt skydd för journalister är en fråga som vi drivit under flera år. Det är otroligt glädjande att regeringen nu tar vidare arbetet som den tidigare regeringen inledde. Det visar att det finns en bred politisk förståelse och vilja att komma till rätta med problemen med brott mot journalister, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert i en kommentar.
Journalistförbundet välkomnar att också frilansjournalister ska omfattas av det stärkta straffrättsliga skyddet. Det lyfts som positivt också av Sveriges Tidskrifter.
– Hot och hat är tyvärr en del av vardagen för många av de journalister som arbetar på våra medlemsföretag vilket hotar vår pressfrihet och vi välkomnar beskedet att regeringen vill stärka det straffrättsliga skyddet säger Kerstin Neld, vd på Sveriges Tidskrifter.
Även Tidningsutgivarna, som deltagit med experter i utredningen som lett fram till lagförslaget, välkomnar förslaget.
– Hat och hot om våld mot medierepresentanter är ett stort demokratiproblem och samhället behöver ta krafttag mot de som hotar det fria ordet, säger Tidningsutgivarnas vd Johan Taubert i en kommentar.
