Brit Stakston: ”Starkt medieförakt i techbranschen”
Smekmånaden mellan techaktörer och journalister är över – och det är bra. Det konstaterar skribenten Brit Stakston efter Voi-vd:n Fredrik Hjelms mediekritiska utspel i veckan.
Voi-grundaren Fredrik Hjelms utspel om att journalister hårdvinklar och ”gömmer sig” bakom yttrandefriheten och att de borde rankas efter hur ärliga de är, väckte starka reaktioner i veckan. Hjelm, vars bolag tidigare i mars avslöjats ha delägare med starka kopplingar till den ryska staten, tog efter kritiken bort sin serie tweets och pudlade i Breakit.
Brit Stakston är mediestrateg, författare och digital expert som kan techbranschen väl. Hon ser Hjelms utspel som symptomatiskt för ett utbrett medieförakt inom techbranschen, en fråga hon följt länge.
– I techsfären och bland investmentbolag bubblar det av ett starkt medieförakt, som uttrycks i egna kanaler, säger Brit Stakston.
För ett antal år sedan saknades en journalistisk granskning av techentreprenörerna, menar hon. Medierna skrev uppskattande om nya smarta appar och nätplattformar.
– Det verkar vara en tid entreprenörerna saknar, men nu är smekmånaden mellan techaktörer och journalister över. Det är viktigt – det här är företag med stor samhällspåverkande funktion som behöver granskas ur det perspektivet.
I USA har konflikten mellan techbolagen i Silicon Valley och New York Times gått långt, konstaterar hon, med techentreprenören Jason Calacanis och hans podd All in som en härförare.
– Det finns till och med en blockfunktion där man kan blocka 800 NYT-journalister i ett klick. När den här typen av techinvesterare vill berätta om sin verksamhet och gör det i ägda kanaler så görs det som en strid mot journalistiken.
Entreprenörerna upplever att journalister tar allt ur sin kontext, inte tar reda på fakta och konstant använder klickbeten, enligt Stakston.
– Delar av det här är relevant kritik, det är det kategoriska som är problemet. Ibland är det som rena konspirationsrum, för de är så övertygade om att rapporteringen handlar om att medierna är avundsjuka på techentreprenörer och att deras tjänster har snott journalistikens affärsmöjligheter.
Vad beror det här på i grunden?
– Det är kopplat till ett generellt medieförakt som grundar sig i populistiska trender och tendenser.
Att USA under fyra år med Donald Trump hade ett ledarskap som så tydligt angrep medier har påverkat, menar Stakston.
– Det öppnade alla spjäll till att stärka tendenserna till medieförakt som funnits.
Varför hoppar just den här branschen på det så starkt?
– Silicon Valley tror sig ju sitta på alla lösningar med hjälp av teknik. Det finns en stark historielöshet, vilket påverkar även synen på demokratins fundament, inklusive journalistiken. Det finns en övertro på tekniken, en techutopisk historielöshet.
Hon är tydlig med att medieförakt inte är detsamma som en sund mediekritik.
– Skillnaden är det här slängiga, att inte förstå pressfrihet eller journalistikens uppgift.
Hur kan journalister hantera det här?
– Man behöver vara redo att försvara sitt hantverk, sina valda vinklar, vara beredd att diskutera sina publikationer, sina metoder. Och ytterst vad journalistiken har för uppgift. Skapa en förståelse för pressfrihetens roll i en demokrati.
