”Chefer tar inte stresslarm på tillräckligt allvar”

Journalistens chefredaktör Helena Giertta modererade samtalet mellan läkaren Lisa Norén, arbetsmiljöexperten Mikael Rehnberg och Journalistförbundets vice ordförande och mångåriga SR-klubbordföranden Ulrika Hyllert. Helena Giertta började med att lyfta fallet Sanna Wikström, skyddsombudet vid Gefle Dagblad som insjuknade i depression efter att ha förklarats "illojal" av arbetsgivaren – och som i höstas avled i sjukdomen.

– Att bli skild från sin flock på det sättet skapar en enorm stress. Att bli utsatt för den typ av mobbing kan liknas vid ett socialt mord, som någon annan liknade det vid, menade Mikael Rehnberg, som i grunden är biolog.

Ulrika Hyllert konstaterade att en brutal behandling av en arbetsgivare kan leda till sjukdom eller död hos den anställda. Hon betonade det stora ansvaret den chef som ska framföra ett svårt besked till en medarbetare.

Annons

– Man måste säkra upp så att det värsta inte kan hända, komma ihåg att människor är människor och att människor är olika. Och att extrema situationer kan utlösa olika typer av reaktioner. Jag har jobbat fackligt i tio år och varit med om både situationer där det går bra vid den här typen av besked, men också där det kan utlösa fysiska reaktioner som hjärtinfarkt, eller självmordstankar, sade Hyllert.

Hur fungerar en människa som är utsatt för hård stress? Specialisten i allmänmedicin Lisa Norén, med egen erfarenhet av skadlig stress, berättade om förändringar i hjärnan:

– Primitiva funktioner tar över. Man fattar sämre beslut, blir tvåa på bollen. Hamnar lättare i konflikt med andra. Tyvärr är det smittsamt också. På arbetsplatser med för hög stress springer man på bollar kors och tvärs, kommunicerar inte. Ofta finns det en otydlig ledningskultur. Det här är inga effektiva eller bra arbetsplatser. 

Otrygga anställningsformer är en riskfaktor i sig, menade hon. De kan leda till ett ständigt stressläge med fysiska och psykiska effekter för den enskilda, och en svårighet att tänka långsiktigt.

Ulrika Hyllert beskrev otrygga anställningar som ett jättestort problem:

– Det jag kunnat se på senare år är att visstidsanställda blivit långsjukskrivna. Tidigare körde man in i kaklet till anställningen var slut, vilket var skadligt för alla, men i dag är man ännu längre i tid i den osäkra anställningen, och orkar inte hålla ihop i så många år.

En hög andel visstidsanställda gör också att arbetsgivaren måste hitta nya, snabbare, grepp för det systematiska arbetsmiljöarbetet, lyfte Ulrika Hyllert. 

– Arbetsmiljöarbetet ser jättebra ut för de tillsvidareanställda på SR, men funkar inte på P3 där en stor andel av personalen byts ut under ett år. Man behöver utveckla metoderna om man tänker ha många otrygga anställningar, ta ansvar för det, sade hon.

De tre panelisterna var överens om vikten av att upptäcka skadliga stressnivåer tidigt och att agera innan det gått för långt. Ulrika Hyllert menade att hon stött på flera fall där medlemmar tagit mod till sig för att berätta för chefen att de är för stressade – men där larmet inte tagits på tillräckligt allvar:

– Utan chefen väntar tills det kommer fler symtom eller det är för sent. Chefen behöver ha en lista på mindre signaler.

Skyddsombud och fackligt förtroendevalda har en viktig roll när cheferna brister, påpekade Hyllert. Samtidigt är den gruppen själv en riskgrupp i sammanhanget, med press från två håll, tillade hon:

– Det är ingen slump att det var just Sanna [Wikström] som hamnade där hon hamnade.

– Skyddsombuden ligger högre i snittstress, bekräftade Mikael Rehnberg.