Dalatidningar tänjer gränserna för presstödet
Borlänge Tidning satsar på en egen TV-bilaga och Dala-Demokraten gör om Borlängeeditionen till egen tidning. Förändringar som kan betyda miljonklirr i kassan.
Borlänge Tidning satsar på en egen TV-bilaga och Dala-Demokraten gör om Borlängeeditionen till egen tidning. Förändringar som kan betyda miljonklirr i kassan.
PRESSTÖD Tidningskriget i Borlänge trappas upp och det blir skattebetalarna som får stå för fiolerna.
Genom att förstärka Borlänge Tidnings identitet kan ägaren kvittera ut runt tio miljoner i presstöd.
Konkurrenten Dala-Demokraten, där för övrigt kultur- och medieminster Marita Ulvskog tidigare var chefredaktör, vill inte vara sämre utan tänker göra om sin Borlängeedition till en egen tidning. Det betyder i så fall ytterligare tio miljoner i presstöd. Dala-Demokraten fick förra året över 13 miljoner ur presstödskassan.
– Det här sättet att utnyttja reglerna är inte helt lyckat, säger Håkan Westergren på Presstödsnämnden.
Avsikten med presstöd är att öka mångfalden på dagspressmarknaden. Men att göra om en edition till en tidning med unikt material enbart i syfte att få presstöd är att tänja gränserna, tycker han.
– Jag kan förstå att Dala-Demokraten för att kunna överleva måste svara på konkurrentens utspel, fortsätter han och är främst kritisk till Borlänge Tidnings ägare som satt snöbollen i rullning.
Presstödsnämnden är inte glad över de ”nya” tidningarna. En extra utbetalning på ungefär tjugo miljoner kronor innebär ett djupt hål i kassan.
– Vi har planerat stöd till ett visst antal tidningar och till en viss kostnad. Det här spräcker kalkylerna, säger Håkan Westergren.
Under 80-talet var det flera tidningsföretag som på liknande sätt försökte komma åt presstödspengar. Det fick till följd att reglerna för presstöd skärptes. Då krävdes för att få fullt presstöd upp till 65 procents eget redaktionellt material i en tidning. Det blev svårt och kostsamt för många och när pånyttfödelsen av tidningar stannade av sänktes kraven för presstöd, först till 55 procent och 1997 till dagens 51 procent.
Dessutom krävs att tidningen ska ha en täckningsgrad på under 40 procent i spridningsområdet.
Det är Tidningsstatistik som under ett halvår sköter mätningen av en tidnings innehåll.
I april började TS mäta Borlänge Tidning och jämföra den med ägarkoncernen Dalarnas Tidningars övriga tidningar, minst 51 procent av texten i BT måste alltså vara unik för att presstöd ska utbetalas.
Det sker ett stort utbyte av texter mellan koncernens tidningar. För att vara säker på att klara gränsen för unikt material får BTs läsare nu en egen TV-bilaga. De tre övriga koncerntidningarna har en annan.
– Borlänge Tidning hade presstöd fram till och med 1991, säger Pär Fagerström, VD för Dalarnas Tidningar som ger ut Borlänge Tidning. Vi har alltid uppfyllt kravet på eget redaktionellt material, men vi klarade inte kravet på täckningsgrad och miste därför presstödet. I dag uppfyller vi även det kravet.
Du tycker inte att ni missbrukar presstödsreglerna?
– Nej, reglerna finns där och de är objektiva. Vi uppfyller de två rekvisit som krävs.
Konkurrenten Dala-Demokraten har alltså presstöd och Fagerström låter förstå att det inte är så kul att konkurrera när DD får miljoner från staten. Resultatet för hans koncern låg förra året på minus, påpekar han, även om det i sin tur berodde på stora investeringar under de senaste åren.
1995 var vinsten till exempel över tio miljoner kronor.
– Förra året blev det pengar över i presstödskassan. Då beslutade riksdagen att dela ut dem till de tidningar som redan fick. För Dala-Demokraten betydde det 1,5 miljoner extra. Om Borlänge Tidning skulle avstå pressstödspengar går de alltså hur som helst inte tillbaka till skattebetalarna. Det vi gör är alltså inget ohemult mot skattebetalarna.
Dala-Demokratens VD Leif Lundin bekräftar att DD tänker satsa ännu mer på Borlänge. I dag görs DD i fem editioner, varav en innehåller Borlängematerial på sex till åtta sidor. Satsningen ska ske i form av en ny tidning som man hoppas få driftsstöd för. DD har redan haft annons ute och sökt sju nya journalister.
– Borlänge är vårt viktigaste område. När nu Borlänge Tidning gör en nysatsning på Borlänge måste vi i konkurrensens namn också göra något, säger han.
Beslut fattas i styrelsen i oktober och innan dess kommer heller inte de utannonserade tjänsterna att tillsättas.
– Till dess vill jag reda ut alla begrepp vad gäller presstödet, säger han.
Han tycker inte heller att presstödsreglerna missbrukas.
– Nej, regelverket finns ju. I så fall skulle ju inte heller Borlänge Tidning få pengar. Men jag hade aldrig kommit på idén om vi inte hamnat i den här konkurrenssituationen.
Men Håkan Westergren på Presstödsnämnden är alltså inte glad åt Dalatidningarnas satsningar och tycker att tanken med presstöd förfelas.
– Om presstödsreglerna skärps om något år kan det bli besvärligt för tidningarna. De som nu nyanställer tvingas kanske göra sig av med folk igen, säger Håkan Westergren.
Tidningsföretagen gör vad de kan för att trixa med presstödsreglerna.
Östra Småland och Nyheterna är två tidningar med samma ägare som båda får presstöd.
Exempel på redaktionellt unikt material: Tidningarna publicerar olika tecknade serier och köper in börsmaterialet från två olika leverantörer.
Presstöd
För att en tidning ska vara berättigad till presstöd krävs att den har under 40 procents täckningsgrad och att den har en viss kvantitet unikt redaktionellt material.
Under 80-talet krävdes upp till 65 procent eget material för att tidningen skulle få presstöd. 1990 sänktes kravet till 55 procent och 1997 sänktes kravet ytterligare till 51 procent. För att ändra reglerna krävs ett riksdagsbeslut.
Förra året betalades närmare 460 miljoner kronor ut i presstöd.
