Därför läggs Folkbladet ned
Folkbladet fick mindre än ett år på sig att göra en digital omställning. ”Inte ett hastigt beslut”, säger Nils Olauson, redaktionell affärsområdeschef.
På onsdagen kom beskedet att NTM vill lägga ned Folkbladet i Norrköping till årsskiftet, mindre än en månad efter att NTM ansökt om mediestöd för tidningen under 2025 – och mindre än ett år efter satsningen på att locka digitala prenumeranter.
Det var i december förra året som NTM beslutade om en digital omställning för Folkbladet. Tidningen hade fram till dess som enda titel inom NTM haft ett printfokus. Under inledningen av 2024 byttes halva redaktionen ut, en ny tjänst som sajtchef tillfördes och nya digitala mål att jobba mot sattes upp. Folkbladet skulle börja konkurrera med koncernkollegan Norrköpings Tidningar, som de haft ett omfattande utbyte med, bland annat hade NT skött bevakningen på kvällar och helger för Folkbladet. Det skulle Folkbladet ta över i egen regi.
När Journalisten rapporterade om satsningen i februari var inte alla förhandlingar klara och scheman inte på plats. Nio månader senare föreslår alltså NTMs styrelse i stället total nedläggning av Folkbladet. Antalet digitala prenumeranter hade inte nått målen.
Det låter som kort tid att klara en digital omställning. Trodde du verkligen att det skulle gå?
– Ja, med det här nya gänget hade vi inställningen att det var möjligt. Det kändes jättebra och alla var hoppfulla. Men det var svårare än vad vi trodde, säger Folkbladets chefredaktör Malin Perk.
För andra tidningar har det tagit åratal göra den omställningen. Men ni fick bara tio månader på er?
– Med facit i hand så kan man väl säga att den digitala satsningen kanske kom för sent, och att det var väldigt svårt att slåss mot jätten NT.
– Vi har gjort otroligt bra journalistik och alla har slitit hårt, men får vi inga nya prenumeranter så förstår nog alla att det inte går. När NT har samma grej som vi haft, fast flera dagar senare, så får de massor av läsning och det blir en snackis i stan. Det har känts hopplöst och orättvist.
Nu har ju styrelsen bara lämnat ett förslag om nedläggning, men det är väl nästan klappat och klart, annars hade de inte gått ut med informationen?
– Ja, det vore konstigt annars. Men man vet aldrig, och när det gäller Folkbladet får man inte ta något för givet. Vi har haft många liv. Det har varit ovisst om tidningen ska överleva i alla år, åtminstone sedan jag började här för 20 år sedan. Egentligen är det otroligt att vi har överlevt så länge. De som startade Folkbladet 1905 hade nog tyckt att det var väldigt konstigt att vi fanns kvar så här länge. Men ja, det är sorgligt och dystert för alla, säger Malin Perk.
Nils Olauson, redaktionell affärsområdeschef på NTM, menar att förslaget om nedläggning inte har hastats fram.
– Det är klart att vi in i det längsta har velat lösa situationen så att vi skulle kunna driva Folkbladet vidare. Vi sökte mediestöd för 2025 med den förhoppningen. Om vi landar i att det blir en nedläggning, efter MBL-förhandlingarna, så kommer vi så klart att dra tillbaka den ansökan, säger Nils Olauson.
Så förslaget om nedläggning har inte kommit hastigt?
– Nej, verkligen inte. Det här är en process som har pågått i många år där vi har fått se över lönsamheten och ekonomin kring Folkbladet. Däremot är det här en fråga som vi behövde diskutera med vår styrelse innan vi gick vidare med en förhandling och styrelsemötena ligger inte alltid bra i tid för det som hade varit smidigast för processen.
Det förändrade mediestödet har funnits med i beräkningarna, men huvudskälet till förslaget om nedläggning är de minskade prenumerationsintäkterna.
– Att vi landade i det här förslaget beror på att Folkbladet under många år har tappat i prenumeranter. Nu är man nere på drygt 2 000 prenumeranter. Bevakar man två kommuner och ska ha en möjlighet att konkurrera med NT så kan inte redaktionen vara för liten. Det gör också att om uppdraget ska vara möjligt att utföra så måste man ändå ha en viss storlek på redaktionen. Det blir en utmanande ekonomisk situation framåt. Det blir inte längre ekonomiskt försvarbart för oss att fortsätta driva Folkbladet på sikt, och de pengar vi förlorar på Folkbladet skulle behöva tas från andra titlar, och då riskerar vi den lokala journalistiken över tid.
Om Folkbladet läggs ned betyder det att en socialdemokratisk ledarsida försvinner. Har ni diskuterat det?
– Det är klart att vi har vägt in den aspekten och vi tycker att det är viktigt att det finns tidningar där ledarsidan har olika perspektiv. Vi är stolta att vi inom NTM driver två tidningar som har just socialdemokratisk perspektiv i form av Piteåtidningen och Norrländska Socialdemokraten. Det är klart att vi hade velat fortsätta med det även här i Norrköpingsområdet. Sen är det ju så att vi också har krönikörer med andra perspektiv i NT, även om de inte står på ledarplats.
