Därför lämnar Magnus Sandelin journalistiken för Kriminalvården
Under tre decennier som journalist har Magnus Sandelin ofta skrivit om kriminella. ”Nu vill jag försöka hjälpa dem på olika sätt att få en bättre framtid, ändra sina liv”, säger den nybakade kriminalvårdaren.
Magnus Sandelin har jobbat på granskande program som Uppdrag granskning och Kaliber. På senare år har han fördjupat sig i islamistisk extremism, bland annat via sajten Doku som han var med och grundade. I juni kom Sandelins senaste bok ut: Den omhuldade islamisten. Åren då radikaliseringen tog fart i Sverige (Fri tanke). Samma månad lade han journalistiken – som varit hans yrkesmässiga hemvist i nästan 30 år – på hyllan och iklädde sig Kriminalvårdens kläder.
Varför då?
– Jag var inte trött på journalistiken som sådan. Men jag fyllde 50 för ett par år sedan och har funderat ett tag: ska man verkligen fortsätta med samma sak till pensionen? Sedan såg jag att Kriminalvården rekryterade folk, en myndighet jag har skrivit om och vars verksamhet intresserar mig mycket. Så jag chansade, säger Magnus Sandelin.
Under sommaren jobbade han på häkte i Göteborg, i höst har han gått internutbildningen och i vår börjar han som kriminalvårdare på en ny, stor kvinnoanstalt utanför Göteborg.
Han ser fram emot att ha ett konkret och nischat jobb.
– Som journalist är man ofta på besök i olika verkligheter, nu känns det spännande att vara i en verksamhet och specialisera mig på detta.
Som kriminalvårdare kommer han att jobba ”klientnära”.
– Jag kommer möta klienterna direkt varje dag. Men jag hoppas också få jobba med utredningar av nya klienter, se vad de har för behov, vilken hjälp och stöd för att minska återfall i brott.
Kan du ta med dig något från journalistiken?
– Absolut. En anledning till att jag var intresserad av Kriminalvårdens verksamhet är att jag har skrivit om många människor som är eller har varit kriminella. På senare år mycket om våldsbejakande extremister, det är personer som finns inom Kriminalvården också, som klienter.
– Jag har uppskattat mötena med människor när jag skrivit böcker och reportage – nu kommer jag att möta dem i en annan roll. Intresset för vad som driver människor till olika saker finns kvar. Nu vill jag försöka hjälpa dem på olika sätt att få en bättre framtid, ändra sina liv, få en så meningsfull tid i Kriminalvården som möjligt.
Kriminalvården som myndighet har hamnat i den politiska hetluften på sistone, under den rådande debatt-högkonjunkturen för brott och straff. Det gör den bara mer intressant som arbetsplats, menar Magnus Sandelin.
– Det är svårt för Kriminalvården att växa så mycket under kort tid, det ställer höga krav på alla som jobbar där. Jag vet att det är hög arbetsbelastning, men under den tid jag jobbat och gått utbildning har jag fått väldigt stort förtroende för myndigheten. Man har kompetenta människor på olika nivåer och högt säkerhetstänkande. Det blir spännande att se hur man kommer lyckas med allt det som politikerna bestämmer.
Kommer du kunna hålla dig från att skriva?
– Mitt intresse har jag kvar, så det är klart att det kliar lite i fingrarna ibland. Men jag kan inte jobba som journalist och vara anställd inom myndigheten. Jag möter klienter varje dag som ska ha förtroende för mig som representant för staten, så man ska nog också vara lite försiktig med vad man skriver på sociala medier. Klienter har koll på dem som jobbar.
Kan din bakgrund som specialiserad på islamism bli ett hinder i mötet med enskilda klienter?
– Det som skulle kunna vara känsligt är om jag skrivit om någon specifik person, men då får man hantera det. Det är samma sak som om någon anhörig kommer in på anstalt.