Därför stänger DN kommentarsfälten – och därför har GP kvar sina
För få läsare kommenterar i förhållande till kostnaden, anser Dagens Nyheter och stänger kommentarsfälten. Göteborgs-Posten ser sina som ett värdefullt sätt att bygga lojalitet hos prenumeranter.
Den 31 januari stängde DN möjligheten att kommentera och debattera under tidningens artiklar på dn.se, som sedan 2017 skötts av tjänsten Ifrågasätt. Beslutet är en resursfråga, enligt DNs redaktionschef Anna Åberg.
– När vi öppnade möjligheten att kommentera igen 2017 hade vi en förhoppning om att många skulle använda den. Men tyvärr är de som valt att kommentera väldigt engagerade men väldigt få, mindre än en procent av läsarna. Det gör det svårt att motivera kostnaden, säger Anna Åberg.
Har ni fått reaktioner?
– Vi har fått ganska mycket negativa reaktioner från de som brukar kommentera. Det hade vi också väntat oss.
DN är långt ifrån ensamma om vägvalet. Niclas Bergström är strategichef på Sveriges största sajt Aftonbladet, som inte heller har kommentarsfält:
– Det är en snårig värld när det gäller det juridiska. När du har kommentarsfält så är det antingen en digital anslagstavla, och det betyder att du måste släppa allt fritt om du inte ska ha utgivaransvar för det. Eller så vill du moderera och då måste du förhandsmoderera allt. Du kan inte gå in och plocka bort lite då och då. Det blir väldigt tungrott och tar mycket resurser.
Göteborgs-Posten är ett av de mediehus som har kvar kommentarsfält.
– Vi ser att ju längre tid våra läsare tillbringar på GP.se, desto större chans är det att de blir eller fortsätter vara lojala prenumeranter. Kommentarsfälten är ett av flera sätt för oss att försöka öka läsarnas engagemang, säger redaktionschefen Johan Sköld.
Precis som med allt annat handlar det om att väga kostnaderna mot nyttan, konstaterar Johan Sköld. Men hittills har tidningen varit nöjd med kommentarsfälten och sett en ökning i hur läsarna använder dem.
Varför är det viktigt att möjligheten finns?
– Jag tror att det är viktigt att ha möjlighet till någon form av interaktion mellan tidningen och läsarna. Kommentarsfälten är ett sätt som vi använt under en period där vi också sett att engagemanget ökat generellt.
Niklas Bergström på Aftonbladet konstaterar att det pratas mycket i medievärlden om att kommentarsfunktionen är engagemangsdrivande.
– Vi har mer gått mot chattar, vi hade ju coronachatten med en miljon inlägg. Vi har mer gått mot att man kan ha en direktkontakt med våra journalister, framför allt på sporten. Så det har varit ett beslut; kommentarer – för snårigt, för resurskrävande, och istället chattar.
En väldigt bra AI-moderering, som är ett växande fält, skulle kunna vara en modell framåt, bedömer Niklas Bergström, gärna kombinerat med Bank id-inloggning.
– Det existerande systemet som används av många innebär att man måste logga in sig hos leverantören och då ger man bort data och det känns inte bra för användarna.
Chattar är en sak som också DN vill utforska mer.
– Där kan vi lite mer kontrollerat ha samtal mellan läsare och medarbetare, säger Anna Åberg.
HANNA LUNDQUIST
ANNIKA HELDT
