Därför väcker inte JO åtal när myndigheter mörkar: ”Svårt att få fällande dom”

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, har återkommande kritiserat Riksdagens ombudsmän (JO) för att de inte väcker åtal mot myndighetspersoner som bryter mot grundlagen och vägrar lämna ut allmänna handlingar.

Förra veckan sade Lundin till Journalisten att utvecklingen förvärrats i myndighets-Sverige de senaste åren och att JO måste börja väcka åtal för att skrämma myndighetspersoner till grundlagsefterlevnad: ”Vi har sett exempel på att myndigheter raderar mejl efter att journalister begärt ut dem, och att myndigheter konspirerar med varandra för att mörklägga viktiga uppgifter. De kommer undan med det eftersom JO aldrig väcker åtal mot de som begår dessa grundlagsbrott.”

Chefs-JO Erik Nymansson uppger för Journalisten att JO i princip alltid överväger om det finns möjlighet att inleda förundersökning om tjänstefel när det kommer in en anmälan mot en myndighet rörande brister i hanteringen av offentlighets- och sekretessärenden. Att åtal i princip aldrig väcks beror primärt på att JO oftast bedömer att brott inte har begåtts men även på dels att det är svårt att få en fällande dom, dels på praxis.

Annons

– Enligt den lag som gäller för JO bör vi inte ingripa mot lägre befattningshavare. I början av 1990-talet väckte JO åtal mot en chefsåklagare för att han dröjt ett år med att lämna ut en allmän handling. Högsta domstolen friade eftersom tjänstefelet bedömdes som ringa – och ringa tjänstefel är inte straffbart. Det är alltså svårt att vinna sådana mål i domstol, och för att man ska kunna väcka åtal måste man förvänta sig att det kan bli en fällande dom, annars måste man lägga ned, säger Erik Nymansson.

– På 1800-talet låg fokus på åtal och straffrättsliga ingripanden, men den rollen har under modern tid förändrats och fokus har hamnat på att rikta kritik och framför allt vägledande uttalanden. JO kan i mångt och mycket liknas vid en prejudikatinstans.

Varför är det en bättre praxis än att väcka åtal?
– Dels eftersom det är svårt att få en fällande dom, dels för att vi uppfattar det som att myndigheterna tar kritiken på allvar. I de allra flesta fall där vi riktar kritik handlar det om okunskap och dåliga rutiner, och myndigheterna brukar i sina svar till oss också uppge att de ska ändra sina rutiner och genomföra vissa internutbildningar. Jag uppfattar att JOs kritik tas på allvar. Politiker och chefer vill inte att deras myndigheter ska få kritik, något som ofta uppmärksammas i lokalmedia, utan att deras myndigheter ska fungera på ett bra sätt och följa grundlagen.

Det finns också en inte helt oviktig juridisk fördel för JO att i stället för att starta en förundersökning begära in en kommentar till en anmälan mot myndigheten.

– När myndigheter svarar JO har de grundlagsfäst sanningsplikt. De får inte ljuga. Men om du är åtalad har du ingen sanningsplikt. Det är lättare att utreda när folk är tvungna att tala sanning, det säger sig självt. Men det betyder också att man måste göra ett vägval ganska tidigt om man ska begära svar eller starta en förundersökning.

Du menar att om man först begär svar under sanningsplikt från en myndighetsanställd kan det bli svårt att väcka åtal mot personen för att hen har tvingats ange sig själv?
– Det här är snårigt och man kanske inte ska fördjupa sig för mycket i den här detaljen, men ja, det kan dyka upp sådana problem i processen.

Olle Lundin menar att det är ett växande problem på svenska myndigheter att man inte följer offentlighetsprincipen. Är det så?
– Jag önskar att jag kunde svara på den frågan, men jag vet faktiskt inte. Olle Lundin är ju professor och bygger säkert sitt uttalande på någon form av empiri, men jag har inte sett någon undersökning som visar att det skulle vara så. Jag vet att JO förra året fattade 70 beslut där man kritiserade myndigheter rörande brister i hur man hanterat offentlighetsprincipen, och det är något fler än tidigare år. Men det är inte någon bra mätare på tillståndet i riket.

Men om det nu är som Olle Lundin säger, vad gör man åt det? Bör man börja väcka åtal för att stävja utvecklingen?
– Jag vet inte, men min uppfattning är som sagt att myndigheter som får kritik av JO tar det på allvar. Vi befinner oss i en tid där många tycker att samhällsproblem ska lösas med straffrättsliga åtgärder, men det är inte säkert att det alltid är det bästa sättet, säger Erik Nymansson.