Gå direkt till textinnehållet

”De är ointresserade av idéburen journalistik”

Dagens Nyheters ledning saknar en publicistisk idé och vision, anser Stefan Jonsson, kritiker och redaktör, som överväger att säga upp sig efter 21 år på DN. Hans kollega Nina Björk har redan gjort det.(Stefan Jonsson. Foto Tomas Ohlsson)

På DN Kultur finns i dag totalt 55 tjänster. Av dem ska 40 procent av redigerartjänsterna bort. Skrivande journalister minskas från 38 till 19. Alla uppmanas söka om sina tjänster.

Ledningen kräver att alla som jobbar halvtid ska gå upp till heltid. Den som vägrar riskerar att bli omplacerad till en annan avdelning.

Annons Annons

– Min tjänst kommer inte att finnas kvar när den nya bemanningsplanen är genomförd, säger Stefan Jonsson, kritiker och redaktör.

Sker ingen ändring de närmaste dagarna säger han upp sig efter 21 år på DN.

Stefan Jonsson har i likhet med en handfull andra medarbetare på DN Kultur arbetat halvtid enligt modellen sex månader på redaktionen och sex månader arbete med annan verksamhet.

Han utkom nyligen med den kritikerrosade essäsamlingen Rapport från sopornas planet.

Stefan Jonsson är inte intresserad av att jobba på någon annan avdelning på tidningen.

– Jag tycker det är enormt tråkigt med den kraftiga nedskärningen på kulturen. Beslutet är kommersiellt ogenomtänkt. Kultursidorna är de mest lästa i DN efter nyheterna. Vi har fler läsare än sport och ekonomi. Kulturen är den enda avdelning som inte tappat läsare de senaste åren. Läsningen har till och med ökat på lördagar och söndagar.

Stefan Jonsson pekar på att både chefredaktören Gunilla Herlitz och redaktionschefen Åsa Tillberg är ekonomijournalister.

– De är ointresserade av idéburen journalistik och okunniga om kultursfären. Jag är böjd att tro på uppgifterna om att de har fått ett uppdrag att tvätta bort stämpeln på DNs kulturredaktion som en vänsterbastion, vilket är felaktigt i dag.

Som Stefan Jonsson ser det är ett av DNs stora problem att ledningen under senare år saknat en publicistisk idé.

– Om det hade funnits någon hade vi haft något att diskutera. Men ingen i DNs ledning har haft någon publicistisk vision sedan Jan Wifstrand slutade som chefredaktör. I stället har diskussionerna handlat om sådant som distributionsformer och läsplattor. Frånvaron av journalistisk profil är påfallande.

Nina Björk gav 1996 ut debattboken Under det rosa täcket, som allmänt betraktas som en av de viktigaste feministiska böcker som utgetts i Sverige under de senaste decennierna.

Hon säger nu upp sig efter tio år som halvtidsanställd på DN.

– Jag har svårt att tänka mig att bli omplacerad till exempelvis sporten, säger hon.

Hon är förvånad över ledningens beslut att skära ner mer på kulturen än på andra avdelningar.

– Jag är skribent och tänker inte i pengar, men jag har svårt att förstå att det inte finns pengar i att göra kultursidor med långa analytiska texter, material som man inte hittar på webben eller i gratistidningar.

Nina Björk, som i grunden är litteraturvetare, framhåller att DN har ett långt arv av att vara en viktig kulturinstitution i landet. Läsarna förväntar sig att kulturen i DN ska ha tyngd och betydelse för det offentliga samtalet i Sverige.

– Det är konstigt att DN inte är mer rädd om sitt varumärke och om råvaran när man tar bort 43 procent av tjänsterna på just kulturen.

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret