De testar allt från popcorn till pannlampor – 65-åriga Råd & Rön viktigare än någonsin

Sedan 1958 har tidningen haft i princip samma inriktning – konsumentjournalistik där tester av vitt skilda produkter är huvudsaken. Då var tidningen ett fyrsidigt blad som kom ut med tio nummer per år och gavs ut av dåvarande Konsumentinstitutet.

I de allra första numren tipsade Råd & Rön bland annat om hur man tvättar korsetten rätt, varnade för livsfarliga bäddsoffor och gav köpråd om konservöppnare. 2023 kan det handla om mobiltelefoner, högtalare, spisar eller våffelmix. 

”Annonsfri, orädd och pålitlig” är devisen på hemsidan.

Sedan ett par år tillbaka huserar redaktionen i ett av Stockholms nyaste höghus nära Hammarby Sjöstad. Högst upp i huset ligger en restaurang varifrån man kan se nästan hela Stockholm. Men utsikten från Råd & Röns lokal är inte milsvid, vi tar hissen nedåt från entréplanet och har tvärbanans spår rakt utanför de stora redaktionsfönstren.

– Hyreskostnaden är högre ju högre upp man kommer i huset, säger chefredaktör Daniel Kjellberg. Det kändes inte rimligt att lägga pengarna på utsikt.

Kärnan för journalistiken är i grund och botten densamma sedan 1958. Testerna har utvecklats och bredden av produkter också. Testerna är tidningens bas och görs vetenskapligt av olika labb som upphandlas av Råd & Röns testingenjörer.

– Vi handlar upp specifika labb beroende på vad vi ska testa. Det är inte så att det finns ett labb som är bra på att testa allt från mat till kylskåp till mobiltelefoner, berättar Daniel Kjellberg.

Vissa labb är specialiserade på kemikalier, om man till exempel vill kolla kemikalieinnehåll i mat. Några kan kylprodukter, andra är bra på ljud.

Redaktionens tre testingenjörer håller i trådarna och sammanställer testerna. 

Tidningen samarbetar också med liknande titlar och organisationer i Europa och övriga världen. Det handlar om att dela på kostnaderna av testerna, att undersöka om det finns samma modeller i andra länder, och om intresse finns att testa produkten.

Råd & Rön har sedan länge erbjudit läsare att köpa enstaka test digitalt, om man inte vill teckna sig för en prenumeration. En variant de än så länge är ganska ensamma om i mediebranschen.

– Vi försöker göra det så enkelt och smidigt som möjligt. Swish är den absolut vanligaste betalmodellen. Du swishar helt enkelt 49 eller 59 eller 69 kronor. Så får du ta del av specifikt det innehåll som du är intresserad av. 

Omkring 3 000–4 000 tester säljs per styck varje månad.  

Men Daniel Kjellberg poängterar att det inte är styckförsäljning av tester som är det som bär tidningen.

– Vi jobbar primärt mot en prenumerationsmodell. Vi har som målsättning att de som tar del av vårt innehåll och vill ha nytta av Råd & Rön ska göra det löpande.

Alla redaktioner som arbetar med olika typer av granskningar råkar ut för att folk blir upprörda, säger chefredaktör Daniel Kjellberg.

Han ser möjligheten till styckköp som en instegsmodell för att få prenumeranter att bli nyfikna på tidningen.

Det har blivit färre som bevakar konsumentfrågorna de senaste decennierna.

– Backar man bandet så fanns betydligt fler och större seriösa, renodlade konsumentredaktioner. Plus på SVT var en. När jag började jobba för 25 år sedan arbetade jag ett tag på GPs konsumentredaktion, då var det fyra reportrar som jobbade med konsumentfrågor. Samtidigt ryms många av konsumentfrågorna inom den övriga journalistiken och fångas i dag upp av många andra redaktioner också.

Daniel Kjellberg  menar att det läge vi varit i det senaste halvåret där det handlat mycket om matpriser, elpriser och inflationsfrågor också är konsumentfrågor. 

– De är ju väldigt väl bevakade. Men de renodlade konsumentredaktionerna är betydligt färre och betydligt svagare.

Råd & Röns kärna med oberoende konsumentjournalistik som benhårt står på konsumentens sida är viktig, säger han.

– Vi är annonsfria och i stadgarna är det fastslaget att vi ska vara oberoende gentemot tillverkare. Vi tar inte emot några prylar. 
Många tillverkare skulle gärna skjutsa både kylskåp och dammsugare till redaktionen. Ibland händer det att en leverantör ringer och undrar om beställningen av tjugo olika kylskåp till samma adress verkligen är rätt. Eller att personalen i kassan tittar undrande när någon köper tio olika sorters soltorkade tomater.

Vad säger företagen när de får låga betyg? 
– Det finns hela skalan från tystnad till upprördhet. Men några värre hot har inte förekommit. Det finns många exempel på när vi haft dialoger med tillverkare som inte gillar våra publiceringar eller tester. Eller tycker att vi borde testa på ett annat sätt. 

Finns klimatpåverkan med som en parameter i testerna?
– Ja, både i tester och i vår journalistik. Så mycket vi kan. Plånboksfrågan är superviktig. Men planetfrågan är också superviktig.  

Daniel Kjellberg menar att grunden är att köper man bra produkter så gynnar det klimatet. Men vissa produkter är det svårt att testa hållbarhet på.

– Hur ska vi på ett professionellt och bra sätt kunna testa ett kylskåps livslängd? Det är en utmaning. Eller en ledlampa? Vill vi testa en ledlampas livslängd så får vi låta den stå på i flera år. Vilket innebär att när vi har ett resultat är lampan borta från marknaden. 

Vilka produkter som ska testas är mycket en fråga om vad som ligger i tiden och vad konsumenter är intresserade av. Under pandemin när man såg vilka konsekvenser den fick för vardagslivet blev det snart tydligt att hemmet skulle hamna i fokus. Det blev många tester av olika köksprodukter och annat som hade med mat och även friluftsliv att göra. Testet av luftfritöser har varit ett av de populäraste som publicerats de senaste åren.

Vad gör ni med produkterna när de är testade?
– Om vi ska testa till exempel mobiltelefoner så kommer de att vara hårt testade. Varje exemplar av mobiltelefonen släpper vi i en maskin från 80 cm för att simulera ett fall. Först 50 gånger, sedan 50 gånger till om ingenting har hänt, för att kunna bedöma hållbarheten i skärmen. Väldigt mycket av det vi testar, testar vi sönder och samman. En del går till återvinningsföretag. Andra prylar kommer tillbaka, som när vi har testat viss mat, berättar Daniel Kjellberg.

Testingenjörerna Lisa Wärmegård och Anna Edberg är på plats på kontoret när Journalisten hälsar på. Anna Edberg har projektlett ett test av mikropopcorn för publicering i nästa nummer. Popcornen har varit inne på labb där man kollat bland annat fettinnehåll, och så har en panel testat hur popcornen smakar. Nu sitter Anna Edberg och tittar på resultaten. Popcornen från fotograferingen har redaktionen fått tillbaka, de kan komma väl till pass vid morgondagens AW. 

Reporter Annika Berge och redaktionschef Jennie Malmberg visar upp gamla nummer av tidningen Råd & Rön.

I smakpanelen ingår ett antal personer med olika bakgrunder inom mat. Gemensamt är att de är experter på att smaka och beskriva smaker. Alla tester är blindtester.

– Vissa saker, som popcorn, är ganska poppis. Ibland är det svårare produkter att prova. Det är lite tufft att testa 14 olika buljonger, säger Anna Edberg.

Efter ett test kommer det ut jättemycket data från labbet, berättar Anna Edberg. 

– Det är vårt jobb att göra något vettigt av det. Att bestämma hur resultaten ska utvärderas och hur de olika parametrarna ska viktas. Vi har ansvar för allt bakgrundsjobb fram till att den färdiga testtabellen är klar. Då lämnar vi över resultaten till ansvarig reporter, chefredaktör Daniel och Jenny, som är redaktionschef, och bestämmer nästa steg. Hur det ska presenteras i tidning och på webb. 

Annika Berge och Jonas Ryberg är reportrarna som tar över efter testingenjörerna.

De skriver inte bara testartiklar utan gör även egna granskningar av olika produkter, intervjuar experter och sammanställer Svarta listan.

Där finns de företag som inte följt Allmänna reklamationsnämndens rekommendationer. Tidningen sammanställer också bluffvarningar och Skamlistan, där företag som fått många anmälningar till Konsumentverket hamnar.

När Journalisten är på besök jobbar Jonas Ryberg med en tabell där ungefär 100 mobiltelefoners kameror testats. I tidningen kommer elva av de mest prisvärda som tar bra bilder att presenteras.

– Det huvudsakliga arbetet handlar om att sovra i informationen från testlabben så det blir möjligt att ta till sig för läsaren. Man kan inte publicera ett Excel-ark rakt av, säger Jonas Ryberg.