Deltidarnas stöd från a-kassan försämras
Från den 7 april minskar ersättningsdagarna för många vikarier som hoppar in på kortvikariat. Den som inte kan försörja sig kan få byta yrke. – Jag kan tvingas att lämna TV-branschen, säger Alje van Dam, vikarie på TV4 Uppland.
Alje van Dam har sedan tidigt 90-tal jobbat som visstidsanställd videoreporter. I långa perioder har det handlat om inhoppsvikariat, där han arbetat deltid. Just nu arbetar han på TV4 Uppland, olika antal dagar per vecka. Med den så kallade 75-dagarsregeln som nu införts kan han tvingas lämna sitt yrke för att kunna försörja sig när ersättningsdagarna tar slut.
– Jag kan tvingas att ta vilket jobb som helst. Det känns som ett yrkesförbud. Men jag vill inte lämna yrket, säger Alje van Dam.
Lagändringen begränsar arbetslöshetsersättningen för dem som arbetar deltid. Regeringen har motiverat förslaget med att a-kassan inte ska vara en permanent försörjningskälla utan en omställningsförsäkring. Därför vill man med de nya reglerna begränsa möjligheten för visstidsanställda och inhoppare att under längre perioder fylla upp sina arbetslösa dagar med
a-kassa.
Begränsningen sker genom att man maximalt får a-kasseersättning för
75 dagar per deltidsarbetslöshetsperiod. Men det är bara de veckor där man varit deltidsarbetslös, det vill säga då man ändå utfört någon dags arbete, som tär på de 75 ersättningsdagarna.
– Själva konstruktionen sänder mycket underliga signaler. Jag belönas om jag är heltidsarbetslös en vecka och bestraffas de veckor då jag lyckas få några dagars arbete. Det är alltså bättre för mig att heltidsstämpla, då har jag 300 dagars ersättning.
Efter 75 dagars a-kassa överförs den arbetslösa till aktivitetsgarantin, och tvingas söka jobb utanför den egna branschen. Lagändringen påverkar många av dem som arbetar i fria, konstnärliga yrken, exempelvis skådespelare, men kan också slå direkt mot branscher som i väsentlig utsträckning lever på inhoppare, till exempel inom restaurang, hotell, vård, och inte minst mediebranschen.
Enligt Kulturarbetsförmedlingens statistik fanns det 387 journalister som var anmälda som deltidsarbetslösa eller tillfälligt timanställda den 29 februari. Av landets totalt fyra miljoner som arbetar (i alla branscher) är en miljon människor deltidsarbetande, varav tre fjärdedelar är kvinnor.
Enligt forskare på SNS (Studieförbundet Näringsliv och samhälle) saknas det studier som klargör att den här metoden att öka heltidsjobben fungerar och man pekar också på risken att reglerna leder till att a-kassorna lägger över försörjningsansvaret på de kommunala socialförsäkringarna.
På Journalisternas a-kassa tvivlar man på att de nya reglerna resulterar
i att visstidsanställningarna minskar.
– Personligen tror jag att vår bransch har för många utbildade journalister som är beredda att hoppa in för att man ska se några stora effekter, säger Ewa Möller Elvhede, chef för Journalisternas a-kassa.
För Alje van Dam innebär regeln att om han stämplar 15 dagar i månaden tar hans ersättningsdagar slut om cirka fem månader. Stämplar han varannan dag räcker dagarna i drygt sju månader.
Ligger det inte något vettigt i lagstiftarnas motiv att en a-kassa inte ska fungera som ett branschstöd som gör att företag i en bransch hela tiden kan hålla sig med en kader kompetenta och erfarna visstidare beredda att hoppa in på kort varsel?
– Jo, i den mån det kan hjälpa till att dika ut vikarieträsket är det en fördel. Då kan företagen tvingas erbjuda normala anställningar om de inte ska förlita sig på helt oerfarna ungdomar utan normala försörjningsbehov, säger Alje van Dam.
– Men det är helt fel att som nu lägga problemet i knäet på dem som arbetar deltid under osäkra villkor. Man borde naturligtvis i första hand sätta press på företagen.
