Demokratin bästa vapnet
Efter den senaste tidens vidriga dåd av högerextremister – mord, attentat och hot – har röster höjts för att nazistiska organisationer ska totalförbjudas och offentlighetsprincipen inskränkas.
Efter den senaste tidens vidriga dåd av högerextremister – mord, attentat och hot – har röster höjts för att nazistiska organisationer ska totalförbjudas och offentlighetsprincipen inskränkas.
Som väntat alltså. Numera räcker det med mindre än så för att öppenhetens motståndare, inte minst bland politiker och makthavare, ska rusa fram med opportuna uttalanden. Som om grundlagarna inte vore genomtänkta eller skulle bli otidsenliga över tid.
Så då får vi som hellre slåss mot mörka krafter med ord än med batonger, rusa till och försvara de grundläggande rättigheterna. Bland annat föreningsfriheten och rätten till insyn.
”Demokratin bör försvaras med demokratiska medel, inte genom att inskränka den”
För vad vore egentligen vunnet med ett totalt förbud mot nazistiska eller andra extrema organisationer? Skulle nazistiska sympatiyttringar upphöra för det? Skulle det överhuvudtaget gå att kontrollera?
Sådana förbud finns i andra länder, till exempel Tyskland, men kringgås utan vidare med milt skrivna stadgar. Och förbud som inte rimligen går att kontrollera, är bara kostmetika. Att göra en sån verkningslös men principiellt allvarlig inskränkning i en grundlag, är naturligtvis helt åt skogen.
När det gäller restriktioner för ”vanliga medborgare” att få ut uppgifter från pass- och körkortsregister, som exempelvis överåklagare Sven-Erik Alhem och moderaten Gun Hellsvik önskar, är min principiella ståndpunkt att inskränkningar inte bör ske. Möjligen kan man tänka sig tillfälliga skydd för särskilt hotade personer – till exempel i form av att den som begär ut uppgifter ska kunna legitimera sig.
Att låta den senaste tidens händelser och små extrema grupperingars kriminella dåd, ligga till grund för principgenombrott i grundlagarna, är att alltför lätt falla undan för dessa odemokratiska gruppers egna ambitioner.
Jag har sagt det förr och säger det igen: Den svenska demokratins hörnstenar, grundlagarna, är alldeles för viktiga för samhällsbygget för att så enkelt kunna ifrågasättas. Ska man tafsa på dem, ska man vara alldeles säker på att den eftersökta effekten verkligen uppnås. Annars ska man låta bli.
Det senare gäller i detta fall. Demokratin bör nämligen försvaras med demokratiska medel, inte genom att man inskränker den.
