Den externa kritiken mot SVT växer

Moderaterna sällade sig den 19 oktober till KD och SD i kraven på hårdare tyglar och snävare budget för public service-bolagen. Ett nytt sexårigt sändningstillstånd klubbades av riksdagen den 23 oktober, med skrivningar som på några områden försöker begränsa public service digitala expansion.

Bland de kommersiella företagen växer också kritiken mot framför allt SVT. Medan Sveriges Radio uppvisar fingertoppskänsla genom att inte ge sig ut på digitala äventyr som konkurrerar med tidningshusens textjournalistik och dessutom plötsligt lägger om kursen för den politiskt kontroversiella P3-kanalen, trampar SVT på i ullstrumporna, menar kritiker.

När vi träffar Aftonbladets publisher Lena K Samuelsson på kontoret konstaterar hon att SVT lägger väldigt mycket fokus på texter online.

– Utöver rena nyhetsartiklar handlar det om analyser i artikelform och om klassiska longreads, säger hon.

Hon anser att SR har varit betydligt tydligare i sin tolkning av sändningstillståndet; sättet de har utvecklat sina radioformat på och satsningen på nya typer av ljudformat och utveckling. Någonting hon inte ser på samma sätt från SVT.

– SVTs uppdrag gäller rörlig bild. Med vikande tittarsiffror och en stor utmaning i att nå yngre målgrupper borde skattepengarna rimligen användas för att flytta television (broadcast red.anm) till online video, säger hon.

Lena K Samuelsson, chefredaktör och vd på Aftonbladet. Foto: Tor Johnsson.

Lena K Samuelsson beskriver sig själv som en ”P1-människa” som tycker mycket om public service. Samtidigt kan hon konstatera att varje mediechef och publicist i det här landet sliter med näbbar och klor just nu för att lyckas sätta upp en verksamhet som kan försörja journalistiken. Trycket ökar för varje kvartal från techjättarna – som tar upp till 80-90 procent av tillväxten när det gäller digitala annonser. Att då samtidigt behöva utså konkurrens från SVT är allvarligt, menar hon.

– SVT måste fundera över den roll man ska ha i framtiden, det är ett reellt problem för Aftonbladet och för andra svenska medier att vi sett den här utvecklingen.

Branschorganisationen TU – Medier i Sverige har varit särskilt kritiska mot mängden SVT-producerad text på nätet som det inte finns någon grund för i sändningstillståndet menar de. För TU har det också varit extra känsligt att public service ”göder amerikanska it-plattformar” med sina publiceringar på sociala medier – aktörer som direkt konkurrerar om annonspengarna med svenska medier.

Publicistklubben debatterade SVTs onlinejournalistik tidigare i oktober. På scenen fanns bland annat Eva Burman, chefredaktör på Eskilstuna-Kuriren, som är kritisk till SVTs strategi.

Det som sticker i ögonen på Eva Burman är att SVT konkurrerar på deras lokala marknad – med Eskilstuna-Kurirens egna artiklar – genom att rajta låsta artiklar som ligger bakom betalvägg.

Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare på Sörmlands Medias tidningstitlar under Publicistklubbens debatt den 14 oktober. Foto: Tor Johnsson.

– Vi har i princip allting låst på våra sajter precis som många andra lokalmedier. Det betyder att när SVT rajtar våra granskningar och egna nyheter, så blir resultatet att personer som vill dela det här på sina sociala medier i vissa fall föredrar att dela SVTs rajt hellre än vår artikel då det är öppet och gratis att läsa. Det här urholkar oss, och det här kan aldrig vara uppdraget för public service, säger Eva Burman till Journalisten.

Hon har inga invändningar mot att SVT sysslar med lokaljournalistik. Men det borde då handla om originaljournalistik.

– Det är väl det som är det viktiga i deras demokratiuppdrag, speglingsuppdraget. Men det ska väl inte ske på lokala mediers bekostnad, säger Eva Burman.

Eva Burman ifrågasätter starkt att public service, och då främst SVT, lägger så stora resurser på att göra enbart text. Till nyheter som aldrig blir ljud eller rörligt.

– Det heter ju sändningstillstånd. Jag tycker att kärnuppdraget ska begränsas för public service. Annars riskerar vi en kannibalisering på de kommersiella aktörerna när public service försöker ta hela läsarmarknaden också. Speciellt lokalt.

När vi gör ett par stickprovskontroller på SVTs sajt under oktober visar det sig att ungefär hälften av nyhetsartiklarna är kopplade till ett videoinslag. Många av texterna ligger på cirka 2 000 tecken, några runt 3 000 och till och med 4 000 tecken. Videoinslagen är med ett fåtal undantag kortare än en minut. Onlinepubliken möts av mer nyhetsinformation i text än i rörlig bild på SVTs sajt.

Det här kan tyckas rimma illa med den skrivning som finns i sändningstillståndet att ”längre artiklar utan koppling till ett nyhetsinslag eller ett klipp bör […] användas restriktivt”.

Jan Helin, tidigare publisher på Aftonbladet, anställdes som programdirektör på SVT i april 2016. Foto: Tor Johnsson.

SVTs programdirektör Jan Helin är påfallande nöjd med att public service onlineverksamhet i och med det nya sändningstillståndet jämställs med broadcast.

– Det här är mycket viktigt för public service. Hade man försökt låsa in public service i en gammal distributionsform så hade nog SVT långsamt gått ur tiden, säger Jan Helin.

Han har sedan han började på SVT i april 2016 fått försvara bolagets onlinesatsningar mot angrepp från en allt mer högljudd grupp av kommersiella medieaktörer, en grupp som han själv tidigare tillhörde när han var chefredaktör och sedermera publisher på Aftonbladet åren 2008-2016.

En titt i backspegeln visar att när Aftonbladet startade sina livesändningar i februari 2013 sa Jan Helin att Aftonbladet hade en konkurrensfördel gentemot SVT eftersom tidningen kunde ”kombinera sändningarna med tidningens texter till en effektiv nyhetsupplevelse”. Vilket ju inte SVT kunde, då. Nu har SVT Nyheter en skrivande onlinedesk och konkurrensen ser helt annorlunda ut.

En månad senare stod Helin för övrigt på en scen på Mediemässan i Göteborg tillsammans med SRs vd Cilla Benkö och kallade Sveriges Radio för ”statsradion” och påstod att det höga förtroendet för SR berodde på att ”svenskarna har högt förtroende för statlig verksamhet”.  Han förblev inte oemotsagd.

Idag har han inte helt oväntat intagit en något annorlunda position än han hade då, och ser inga problem med att SVT publicerar texter online.

– Jag vet att det finns en diskussion kring att vi jobbar med alla medieslag, framför allt att vi jobbar med text. För mig är det helt nödvändigt om man ska vara en relevant nyhetsleverantör. Det som är vår stora utmaning på nyhetssidan är att nå målgrupper som inte har någon relation till att det händer något särskilt i en tv-apparat klockan 19.30 och 21.00. SVT kan inte bara angå äldre generationer.

Jan Helin är väl medveten om att det finns en stor skillnad i SVTs och SRs digitala strategier, men kan inte svara på varför två public service-bolag med samma uppdrag har valt så olika vägar.

– Min analys är att ska man vara en relevant nyhetsleverantör där den primära målgruppen är 20-40 år, då krävs det en nyhetstjänst som integrerar alla uttryckssätten. Tillväxten på SVTs nyhetstjänst visar nog att den tesen är riktig. SR får svara för sin strategi, men de har inte den tillväxten i sin nyhetstjänst som vi har i vår.

Enligt sändningstillståndet bör längre textartiklar utan koppling till videoinslag användas ”restriktivt” i SVTs digitala kanaler. Men ungefär hälften av textartiklarna på SVTs sajt saknar sådan koppling. Hur kan det vara restriktivt när det är lika vanligt att det inte finns ett videoklipp till en artikel som att det finns det?
– Det där liknar frågan ”Hur långt är ett snöre?” Men vår ambition är att öka videoleveransen, men att det sker ihop med en textleverans. Som jag läser regeringspropositionen ska vi också leverera text. Man blandar medieslagen i en digital nyhetstjänst, och jag menar att det är en viktig utveckling att följa för ett public service-bolag, så länge vi inte bryter mot något som sägs i våra tillstånd, och det gör vi inte, säger Jan Helin.

   KLAS GRANSTRÖM
   JOHANNES NESSER
 

Fotnot: Detta är del 3 i Journalistens reportage om journalistiken, det publicistiska uppdraget och personalkritiken på SVT. Läs de två andra delarna här: Larmet från tv-huset