”Det finns i princip ingen vänster- eller högervridning i medierna”
Mediekritik Om ett specifikt parti får en negativ eller positiv behandling i medierna ska man inte tro att det bara har att göra med journalisterna. Det handlar om att journalisterna försöker spegla en valrörelse, säger Bengt Johansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation på JMG, ska Bengt Johansson nu genomföra en studie av mediernas valbevakning. Studien genomförs i samarbete med Institutet för mediestudier och ska presenteras i början av 2019.
Vad är det mer specifikt ni kommer att titta på?
– Det finns en lång historia bakom det här då det finns två tidigare studier som vi ska göra nu igen. Den ena är den studie som Kent Asp startade i Göteborg 1979, Kent gick i pension för några år sedan och då fortsatte jag med 2014 års undersökning. Den handlar mycket om vilka politiska sakfrågor som får uppmärksamhet och vilka aktörer som får uppmärksamhet. Kent tittade också mycket på det här med partiskhet och det ska ju göras igen. Sen har Jesper Strömbäck sedan 1998 gjort egna undersökningar kring hur medierna bevakar valrörelser, så tanken är att vi ska göra en gemensam undersökning nu. Vi ska försöka hålla ihop trådarna bakåt med alla dessa och även försöka hitta några nya saker att titta på, säger Bengt Johansson.
Den ultimata studien, där ni slår ihop allt till ett?
– Vi hoppas det men det finns utmaningar. Exempelvis har vi inte gjort på exakt samma sätt i alla studier med urval av nyheter, vilka medier som är med eller vilken tidsperiod man undersöker och sådant. Jag och Jesper kompromissar med det nu, vad ska vi ha kvar? Är det något som kanske inte känns lika aktuellt längre? Sen finns det även en rad praktiska saker vi behöver få ihop. Om du går tillbaka till 1979 års studie och tittar på vilka sakfrågor det fanns i politiken då så fanns det en rad frågor som nu är borta. Exempelvis löntagarfrågan eller byråkratifrågan, alltså om effektiviteten inom offentlig sektor. Sen finns det såklart vissa nya viktiga frågor som gäller integration som inte existerade då i någon utsträckning.
Kommer ni specifikt titta på bevakningen av invandring och integration?
– Det vet jag inte än. Tittar vi bakåt i historien, hur vi har gjort de här undersökningarna tidigare, så har vi haft en väldigt specificerad analys av vissa frågor. I studierna från 1980-talet var det exempelvis mycket kring energi- och kärnkraftsfrågor där vi gjorde detaljanalyser. När det kommer upp en stor fråga i politiken så har vi historiskt sett varit mycket mer noggranna med den frågan och undersökt den lite djupare. Så för att svara på din fråga, det är inte omöjligt, det beror på lite vart valvindarna blåser och vad som händer under senvåren och sommaren.
Sådana här studier har ju gjorts tidigare, då har man bland annat kommit fram till att när det gäller partipolitisk partiskhet så är det alltid något eller några partier som gynnas eller missgynnas i varje valrörelse, men det är också olika partier som gynnas och missgynnas i olika val. Det finns alltså ingen systematik. Hur tror du det kommer se ut denna gång?
– Om man tittar över tid så har det blivit mindre och mindre partiskt. Det är väldigt balanserat mellan regeringsblocken nu.
Så det är stor skillnad på mediebevakningens partiskhet då och nu?
– Stor skillnad ska jag inte säga, men det är mer skillnad. Man är väldigt medveten om detta på redaktionerna och försöker balansera. När jag tittade på valet 2014 så var det i princip helt balanserat i alla medier, med några små avvikelser.
När du säger alla medier, vilka tänker du på då?
– Alla stora riksmedier med SvD, DN, SVT Rapport, TV4, Expressen och Aftonbladet. Sen kan det såklart hända någonting under valrörelsen som gör att någon kommer få en sämre behandling. Det beror oftast på att det kommer en skandal, eller en fråga som seglar upp och blir vinklad på ett visst sätt. Eller att någon politiker gör något så att det blir ogynnsam vinkling på något sätt. Men det är inte så att det finns någon vänster- eller högervridning i medierna, ibland får ett eller annat parti mer uppmärksamhet men det varierar över tid. Sverigedemokraterna har traditionellt fått sämre behandling än många andra partier, exempelvis 2014. Skäller alla partier på Sverigedemokraterna så blir det sämre behandling, så är det ju. Det är ju inte journalisternas fel, utan de andra partiernas.
För då måste man rapportera om den kritiken och det syns i mätningarna?
– Ja, man får ju inte tro att en negativ eller positiv behandling av ett parti bara har att göra med journalisterna. Det handlar om att journalisterna försöker spegla en valrörelse. Är det så att valrörelsen i sig är på ett visst sätt, så kan man ju diskutera om journalisterna verkligen ska balansera upp den, eller om man ska skriva den som den ser ut.
Vad förväntar du dig hitta för brister i mediernas bevakning?
– Det stora problemet brukar vara att i slutet av en valrörelse blir det väldigt mycket kring regeringsmakten medan det handlar väldigt mycket om sakpolitiken i början. Det senare tenderar att försvinna ju närmare valdagen vi kommer, då blir det mycket ”kampen om makten”, vilket kanske också är dramaturgiskt förståeligt någonstans. Ibland skulle man önska att medierna i slutet av en valrörelse började uppmärksamma vad partierna står för igen för att påminna.
