DN ledde polisen på spåren
Dagens Nyheter fick polisen att misstänka sameledaren Olof Johansson för attentatet mot en kraftstolpe i Jämtland 1998.DN spårade sina källor på ett sådant sätt att Säpo fick tips om saken, vilket i sin tur ledde till att Johansson greps och häktades. Det framgår av den nedlagda polisutredningen.
Dagens Nyheter fick polisen att misstänka sameledaren Olof Johansson för attentatet mot en kraftstolpe i Jämtland 1998.
DN spårade sina källor på ett sådant sätt att Säpo fick tips om saken, vilket i sin tur ledde till att Johansson greps och häktades. Det framgår av den nedlagda polisutredningen.
DN har visserligen inte medvetet tipsat polisen om Olof Johansson. Men tidningen letade spår på ett sätt som gjorde att flera privatpersoner utanför tidningen förstod att han kunde vara misstänkt. Dessa personer tipsade därefter Säpo.
”Aktionsgruppen mot fria fjälljakten” tog vid flera tillfällen hösten 1998 kontakt med riksmedier, främst DN och Aftonbladet, bland annat via epost. Och det var när DN försökte spåra avsändaren som man möjliggjorde för polisen att leta sig fram till Johansson.
Aktionsgruppen använde en anonym Hotmail-adress man döpt till ”mot jakt”, när man skickade sina brev. Det går inte att spåra vem som skriver på en sådan adress. Dock kan man ta reda på varifrån eposten har sänts.
Den 5 november får DN epost från Aktionsgruppen, där det framgår att gruppen hade detaljerad information om sprängningen – dvs DN inser att man faktiskt fått kontakt med personerna bakom attentatet.
DNs reporter Anders Hellberg tar reda på att eposten avsänts från en dator som hör till Mitthögskolan i Östersund. Senare tar han kontakt med skolan och får veta att den speciella datorn står på länsbiblioteket, och att det är en lånedator som är öppen för allmänheten.
Hellberg säger att han vill veta om det går att se vem som använt en speciell lånedator den 5 november 1998 klockan 17.21, 17.29 och 18.25. Han nämner även att det gäller en allvarlig händelse, men berättar inte exakt vad.
Hellberg får ut en bokningslista, där det framgår att en annan dator varit bokad av en ”Johansson” – tillsammans med ett lånekortsnummer. Vad han inte vet är att ett par anställda på biblioteket i detta läge blir nyfikna och börjar diskutera den ovanliga förfrågan från Sveriges största morgontidning.
Reportern har berättat för personalen på Mitthögskolan att det handlar om en allvarlig händelse. En av medarbetarna går då och tittar i bokningslistan för de aktuella tiderna och ser namnet Johansson.
Han slår upp lånenumret och ser att det gäller sameledaren Olof T Johansson.
Han drar sig också till minnes att just Anders Hellberg någon dag tidigare skrivit en stor artikel i DN om attentatet mot kraftledningen. I det läget tar den anställde kontakt med Säpo. Det sker lördagen den 28 november 1998.
I samma veva blir polisens intresse väckt och fyra månader senare har man samlat så mycket material att åklagaren beslutar att Olof Johansson skall anhållas som misstänkt för inblandning i sprängningen.
DNs chefredaktör Joachim Berner vill i dag inte närmare kommentera det faktum att det var hans tidning som ledde polisen till att gripa sameledaren Olof Johansson. Han säger att det inte går att bedriva nyhetsjournalistik om man ska väga in alla eventuella följder. En reporter måste kunna ta reda på vem som finns bakom en anonym källa som vänt sig till tidningen med uppgifter.
– Vi har inte röjt någon källa uppsåtligt och därför kan jag inte se att vi gjort något fel, säger Berner som i övrigt alltså inte vill kommentera saken.
Att tidningens agerande är mycket känsligt internt bekräftar dock reportern Anders Hellberg.
– Det här är något jag inte får uttala mig om, jag hänvisar till DNs ansvarige utgivare, säger Hellberg. Men jag har egentligen bara väntat på att någon skulle leta i de här banorna och hitta det här.
PO Pär-Arne Jigenius säger att DN inte begått lagbrott genom sitt sätt att forska efter vem som sände epost. Men att tidningen varit oförsiktig och kanske borde ha uppträtt på annat sätt.
– Om den begärt ut uppgifter om vem som bokat lånedatorn för flera dagar eller kanske ett par veckor så hade de anställda på biblioteket inte lika enkelt insett vad som fanns i materialet.
Detta är en modifierad och kortad version av artiklar i Östersunds-Posten den 2 november.
