Dis och DNs journalister vill ha högre löneökning
Inför vårens löneförhandlingar vill Dagens industri, Dagens Nyheter och Dagens Samhälles fackklubbar se högre löneökningar än kollektivavtalets. ”Många av våra medlemmar har fått rejäla reallönesänkningar under den senaste tiden”, säger Dis journalistklubbs ordförande David Hylander.
På ett medlemsmöte i måndags beslutade Dagens industris fackklubbs att de ska driva på för en högre löneökningstakt än vad som står i kollektivavtalet. Även journalistklubbarna på koncernkollegorna Dagens Nyheter och Dagens Samhälle har fattat samma beslut. Under gårdagen skickades ett gemensamt krav från de tre klubbarna till cheferna Peter Fellman, Peter Wolodarski och Anders Eriksson.
Enligt det kollektivavtal som tecknades för dagspress mellan Journalistförbundet och Medieföretagen 2023 ska lönerna höjas med 4,1 procent 1 april 2023 och 3,1 procent från 1 april i år. Men de två Bonnier-klubbarna vill se en 20 procent högre ökning av lönerna, så att löneökningen blir 3,72 procent istället.
– Många av våra medlemmar har fått rejäla reallönesänkningar under den senaste tiden. Det är inget unikt för oss utan det är där vi är med drygt 20 procents inflation och drygt 9 procents löneökningar sedan pandemins början, säger Dis journalistklubbs ordförande David Hylander om varför de nu kräver mer.
Enligt honom är trycket på högre löneökningar stort inom företaget.
– Det märks i vardagen och så kan vi inte ha det. Det här blir ett litet steg för att hämta ikapp det som vi behöver göra på sikt, säger han.
Nu väntar förhandlingar kring kravet. David Hylander säger att de har en god dialog med arbetsgivaren och att han utgår från att den kommer att fortsätta.
– Vi lägger fram det här lite före själva löneförhandlingen påbörjas, avsikten är att vi ska kunna diskutera det ordentligt innan vi går in i den ordinarie processen, säger han.
Tycker du att det avtal som slöts förra året blev för lågt?
– Vi har en modell där industrins parter kommer överens och vi centralt i vår bransch rättar oss efter det. För vissa företag är kanske den löneökningstakten lagom, det kan inte jag avgöra. Det jag kan konstatera är att i vårt företag, som trots allt går bra, är utrymmet att höja högre än 3,1 procent. Vi riskerar inte att hamna på obestånd om lönerna stiger med mer än så. Utgångsläget måste vara att löneökningstakten följer med inflationen. Det hade inte varit orimligt att vi borde ha ännu mer än 3,7 procent.
Hur landade ni på just 3,7 procent?
– Det är ingen sofistikerad beräkning bakom, utan vi har gjort ett avvägande kring vad som kan vara rimligt och konstruktivt att lägga fram och som arbetsgivaren kan ta på allvar som något som är värt att diskutera, säger David Hylander.
