DN säger nej till AI-texter – ”Risk för minskad mångfald”

”Vi publicerar inte text skapad av AI-verktyg.” 
”Vi är försiktiga med att använda AI för att bearbeta text.”
”Vi publicerar inte bild, video och illustrationer skapade av AI-verktyg.”

Så står det i ett av utkasten till Dagens Nyheters AI-policy som Journalisten har tagit del av. Inom kort kommer policyn att färdigställas och offentliggöras, men det står redan klart att den blir mer restriktiv än många andra redaktioners.

Expressen, som också ingår i Bonnier News, har en betydligt större öppenhet för att använda generativ AI, för bland annat sammanfattningar och rubriker. Expressen lägger stort ansvar på medarbetarna: ”Du som journalist är alltid ansvarig för det du publicerar, och tar själv ansvar för att kvalitetssäkra uppgifterna.”

Annons

Dagens Nyheters redaktionschef Anna Åberg uppger att skälet till att de valt att vara restriktiva beror på ”löftet till läsaren”.

– Vår grundinställning är att vi är nyfikna men restriktiva eftersom det finns många problem med AI-verktygen. Men utvecklingen går snabbt och vi räknar med att policyn kommer att behöva uppdateras efterhand, säger Anna Åberg.

Vilka är problemen med att publicera AI-genererat material?
– Utöver att det finns risk för faktafel så klarar verktygen inte av att åstadkomma relevanta sammanfattningar utifrån dagsaktuella händelser. Vi anser helt enkelt att det inte blir tillräckligt bra. Dessutom finns det risk för plagiat, både när det gäller text och bild. Det finns upphovsrättsfrågor som inte är juridiskt utredda än.

– En annan aspekt som inte har diskuterats särskilt mycket är risken för bias och minskad mångfald. Vilka personer och perspektiv väljer AI-verktyget att ta med i en sammanfattande text, och på vilka grunder? Risken är att perspektiven blir snäva i stället för breda.

I policyutkastet ser det ut som att DNs journalister knappt får använda generativ AI annat än som leksak, för ”idégenerering”. Varför?
– På redaktionen får man använda AI-verktyg för till exempel transkribering eller översättning under förutsättning att grundmaterialet inte innehåller känsliga uppgifter. Men eftersom man inte vet hur Chat GPT och andra AI-verktyg använder det material man laddar upp måste man vara försiktig. Det finns en risk att det man laddar upp tillgängliggörs för utomstående, och därför ska man inför en uppladdning utgå från att det medför att materialet blir tillgängligt för andra.

DN publicerade i november en granskning där fem journalister gått igenom samtliga LVU-domar från 2022 i förvaltningsrätten i Göteborg i syfte att undersöka sanningshalten i den så kallade LVU-kampanjens påståenden om att ”socialen kidnappar muslimska barn”.

– Den genomgången skulle naturligtvis ha underlättats enormt om vi hade använt ett AI-verktyg, till exempel för att hitta mönster. Men materialet var jättekänsligt och därför var det uteslutet att ladda upp det i ett externt AI-verktyg där vi inte har kontroll över hur materialet används och sprids, säger Anna Åberg.

AI-revolutionen har också orsakat problem för redaktionen i motsatt riktning, uppger Anna Åberg:

– Vi har ett ansvar inför läsarna att vara transparenta med hur vi har tagit fram det som vi publicerar. Det är enkelt när det gäller våra egna medarbetares artiklar, bilder, inslag och grafik. Att avgöra om insändare, debattartiklar och opinionstexter som kommer utifrån är genererade av AI-verktyg eller av människor är svårare. Det har blivit ett bekymmer.

Mot bakgrund av det, överväger ni att förbjuda mejlintervjuer nu eftersom man inte kan veta om det är en maskin eller en människa som svarar?
– Bra fråga. Det är något vi kanske behöver se över. Generellt är det ett växande problem att allt fler vill svara på mejl i stället för att ställa upp på intervjuer. Det är frustrerande. Man kan ju inte veta säkert vem det är som skrivit svaren i ett mejl.