DN vägrar godta Alis som motpart
Upphovsrättstvisten mellan Dagens Nyheter och kulturfrilansarna fortsätter. Efter en dialog under våren vill nu DN inte ens gå med på att upphovsrättsorganisationen Alis ska få företräda frilansarna i förhandlingar.
Upphovsrättstvisten mellan Dagens Nyheter och kulturfrilansarna fortsätter. Efter en dialog under våren vill nu DN inte ens gå med på att upphovsrättsorganisationen Alis ska få företräda frilansarna i förhandlingar.
Hösten 1999 skrev DN-cheferna Joachim Berner, Hans Bergström och Ingrid Elam i ett brev till tidningens frilansar:
”Det material som har samma ansvariga utgivare som vi känner igen som DN upplever vi som en publicistisk enhet.”
Brevet upprörde många frilansar, som såg det som ett dekret om att DN tänkte stjäla deras texter.
I januari samlade sig frilansarna i ett nätverk för att värna sin upphovsrätt. De började diskutera frågan med chefredaktören Joachim Berner och kulturchefen Ingrid Elam.
Frilansarna tyckte sig se en öppning för förhandlingar. Men ett avtalsförslag som DN presenterade i februari var oacceptabelt för frilansarna. De vände sig bland annat mot att DN inte gjorde någon distinktion mellan förstapubliceringsrätt och vidareutnyttjande av material. Vidare föreslog DN regler för ”överlåtelse” av material till – förutom tidningen – Internet och andra medieformer.
Frilansarna ville i sitt förslag ha kvar den gällande formuleringen ”upplåtelse” av rätt till vidareutnyttjande efter samtycke från Alis för skribenter som är anslutna till organisationen.
En knäckfråga gäller begreppen ”upplåtelse” och ”överlåtelse”. Med det första begreppet menas en tillfällig förfoganderätt över material. ”Överlåtelse” innebär definitiv förfoganderätt.
– Vi kan inte acceptera begreppet överlåtelse, säger frilansen Jessica Kempe.
Den 18 april kom DN med ett nytt avtalsförslag. Inte heller där skiljer tidningen mellan publicering i papperstidningen och i andra medieformer, exempelvis Internet.
Frilansarna uppfattar till och med det nya förslaget som än mer oacceptabelt eftersom DN där lagt till formuleringen:
”Författaren garanterar samtidigt att inga andra avtal föreligger som hindrar författaren att teckna detta avtal.”
Det vill säga att DNs frilansar inte får låta Alis förvalta texter som de säljer till DN.
Enligt Journalistförbundet tangerar tidningen därmed gränsen till brott mot föreningsfriheten.
SJFs ordförande Håkan Carlson skrev i mitten av maj ett brev till Berner och Elam där han påpekade att förslaget är ”…synnerligen otydligt. Enligt uppgift från DN ska det nya förslaget tolkas som att DN har rätt att vidareupplåta frilansars material till det självständiga företaget Pressens Bild AB.”
Carlson uppmanar DN att ta kontakt med Alis, som flertalet av DNs kulturfrilansar valt att låta sig företrädas av, för att få till stånd förhandlingar. DN-frilansarnas nätverk betecknade i en skrivelse till Berner och Elam den 22 maj det nya avtalsförslaget som ”kränkande”.
Den 23 maj avgick Ingrid Elam som kulturchef. Frågan har därefter legat på is.
Alis förbundsdirektör Catharina Ekdahl påpekar att DN traditionellt inte varit så följsam mot Tidningsutgivarna som exempelvis Svenska Dagbladet. Hon uppfattar emellertid DNs agerande i denna fråga som att tidningen är satt under press från Tidningsutgivarna.
Oviljan att nu teckna avtal kan också bero på att arbetsgivarna avvaktar ett par principiellt viktiga upphovsrättsdomar som väntas i höst. I ena fallet driver Alis en rättsprocess mot Svenska Dagbladet för att tidningen lägger ut frilansmaterial på hemsidan utan upphovsmännens tillstånd. I andra fallet processar Alis mot Aftonbladet för att tidningen ansvarar för Mediearkivet som lägger ut material utan upphovsmännens tillstånd.
Inte alla av DNs frilansar har anslutit sig till Alis. Det har dock Jessica Kempe gjort och hon ser enbart fördelar med det.
– Jag skulle varken ha tid eller ekonomisk möjlighet att bevaka min upphovsrätt, säger hon. Det skulle vara otänkbart att jag skulle klara av exempelvis en rättslig process.
Catharina Ekdahl råder nu journalister som frilansar för övriga medier att bilda fristående nätverk för att få fram avtal. De bör dessutom organisera sig så att ingen riskerar att framstå som ensam med sina krav.
