Elbolagen dominerade rapportering om energibeslut
Medierna kritiseras i en ny rapport från Institutet från mediestudier som handlar om bevakningen av fem stora energipolitiska beslut. ”En chockartad upplevelse”, så beskriver Susanna Baltscheffsky, vetenskapsjournalist och tidigare chefredaktör på Ny Teknik, slutsatserna i rapporten.
I en granskningsrapport från förra året riktade Riksrevisionen skarp kritik mot fem energipolitiska beslut som fattats de senaste 20 åren, och kallade dem ”reaktiva och bristfälligt uppbyggda”. Det gäller besluten om:
1. Elcertifikat (år 2003)
2. Effektskatt (år 2015)
3. Stöd till vindkraft (år 2016)
4. Skatt på kraftvärme (år 2019)
5. Skatt på avfallsvärme (år 2020)
Institutet för mediestudier bestämde sig för att ta reda på hur medierapporteringen inför de energipolitiska vägvalen sett ut. Klarar journalistiken uppgiften att granska komplicerade politiska beslut?
I den rapport som nu släppts har två forskare, statsvetarprofessorn Mikael Granberg och kultur- och medievetaren Karl-Arvid Färm, undersökt det. De har tittat på rapporteringen i de tryckta versionerna av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Dagens Industri och Ny Teknik ett år före och efter varje energipolitiskt beslut.
Slutsatserna är att de som kommer till tals i nyhetsrapporteringen framför allt är elbolagen och den politiska oppositionen.
Trots att det finns mycket forskning på området intervjuas sällan forskare. Utredningar som har gjorts citeras sällan.
Och miljörörelsen är näst intill osynlig i rapporteringen trots att energibesluten har en tydlig miljöaspekt.
– En chockartad upplevelse, säger Susanna Baltscheffsky, vetenskapsjournalist och tidigare chefredaktör på Ny Teknik, om slutsatserna, i ett webbsänt seminarium om rapporten som går att se här.
– Det är anmärkningsvärt att elbolagen sticker ut så mycket och att det är så få experter, säger Baltscheffsky.
