”En journalist får inte stämpla sig själv”

Besluten att stänga av Daniel Nordström och Soran Ismail under perioden 25 februari fram till valet den 14 september har kritiserats den senaste veckan.

Varför får de inte medverka i SR?
– Under valåret blir trovärdigheten naturligt extra viktig för oss. Om det är så att en medarbetare offentligt tar ställning i en fråga inför valet, och det får stor uppmärksamhet och kommer att spela en roll i samhällsdebatten, då kan den personen inte medverka, säger SRs programdirektör Björn Löfdahl.

Men när det gäller Daniel Nordström så är han ju inte politiskt engagerad, han är ju opolitisk chefredaktör för Arbetarbladet?
– Varje ansvarig utgivare på Sveriges Radio fattar sina eget beslut, och i det här fallet är det nog bättre att prata med kanalchefen Leif Eriksson om det.

Annons

(Leif Eriksson, kanalchef på P4 Gävleborg, säger i en intervju med Sveriges Radio att alla chefredaktörer är diskvalificerade från liknande medverkan.)

Men Leif Eriksson har utgått från SRs riktlinjer?
– Ja, det stämmer.

– När det gäller Soran Ismail så gjorde han ett val, han valde mellan att fortsätta som medarbetare hos oss fram till valet eller att fortsätta att debattera.

Han fick ett ultimatum?
– Nej, han gjorde ett val.

Det är väl defintionen av ett ultimatum – antingen slutar han att debattera eller så får han inte vara kvar?
– Ordet val stämmer på den här situationen och då väljer jag att använda det. Ultimatum är ett val inom en tidsfrist utan utrymme för förhandling, det är nåt annat än att föra en dialog om man kan göra si eller så. Orden är inte synonymer.

I SRs riktlinjer för valåret står det att anställda eller uppdragstagare som är aktiva inom ett parti eller offentligt tagit ställning i en fråga inför valen – privat eller i tjänsten – inte får framträda i program under tiden fram till valen.

Om jag gör en intervju med en programledare på SR och ställer frågan vad han eller hon tycker om till exempel nyliberalism, och han eller hon svarar, är det då risk för att personen inte får jobba som programledare fram till valet?
– Det är omöjligt att svara på, man får bedöma från fall till fall. Om det får stor uppmärksamhet och personen förknippas med den åsikten så kan det få den följden.

Det finns många olika ansvariga utgivare på Sveriges Radio, finns det inte en risk för att det blir godtyckliga beslut?
– Jo, den risken finns. Men man måste göra bedömningar från fall till fall, vi gör journalistiska bedömningar hela tiden, det gör du också när du ställer dina frågor och skriver din artikel.

Det finns ju flera programledare i P3 som kan uppfattas som politiskt engagerade, jag tänker till exempel på Henrik Torehammar, som ju faktiskt har varit ledarskribent …
– Det var åtta år sedan …

Ja, det var länge sedan. Men han kan väl uppfattas som politiskt engagerad, liksom Kakan Hermansson, Hanna Hellquist och Natalia Kazmierska?
– Om man engagerar sig i partipolitiska frågor och blir mycket starkt förknippad med ett visst parti så kan det skada opartiskheten och trovärdigheten. Om personen kommer att spela en stor roll i debatten kan det bli så att han eller hon inte kan arbeta som programledare fram till valet.

Får inte journalister på SR ha vilka åsikter de vill?
– Jo förstås, men de kanske inte kan medverka i vissa funktioner under valåret då.

Men är det egentligen inte ett större problem om en journalist har en stark åsikt men inte berättar om den?
– Alla duktiga journalister kan förstås distansera sig från sin åsikt när han eller hon rapporterar. Men en journalist får inte stämpla sig själv. En journalist kan inte uttrycka åsikter om vad som helst, det tycker jag är en självklarhet. Om man offentligt tar ställning i en viktig politisk fråga kan man sen inte rapportera om den, det skadar trovärdigheten.