”En kåsör kan inte vara hjälte”

Göteborgs-Postens journalist Kristian Wedel nomineras till Årets stilist 2020 med motiveringen:

Varje gång han skriver ett kåseri ringer chefredaktören och tackar. Han gråter av glädje. Ibland ringer chefen i förväg och gråter. Läsarna ringer också. I förväg. Alla i Göteborg vet hur bra det kommer att bli. I klassisk GP-stil behärskar Kristian Wedel både överdrift och understatement till fulländning. Vem sa att kåseriet är en död genre?

Kristian Wedel skrev sitt första kåseri som 11-åring. Han minns inte om det blev publicerat, men det handlade om Vasaplatsen. I fyra decennier har han nu kåserat kring hemstaden, i framför allt Göteborgs-Posten.

Annons

Grattis, hur känns det?
– Jag är jätteglad och överraskad och fylld av förundran. Jag undrar förstås vad juryn kommer att läsa, jag har ändå varit journalist huvudsakligen på GP i snart 30 år. Så det är lite omtumlande. Ibland känner jag mig som den sista kåsören; vi är inte så många kvar. Det är väldigt roligt om kåserigenren nu uppmärksammas.

Han beskriver kåseriet som en främmande fågel i dagens medielandskap.

– Små impressionistiska frihandsskisser som inte bygger på en åsikt eller nyhetshändelse utan som måste bäras av sin egen berättelse. Har man inte en bra historia att berätta har man ingenting som kåsör.

Anteckningar för han jämt och överallt. Texterna får inte kännas överarbetade utan måste behålla ett slags flyktig fräschör.

– Om man jobbar igenom ett kåseri alltför mycket så dör det. Jag har lärt mig att jag måste lämna lite syre kvar till läsaren, texterna får inte vara för förkromade.

Vilka förebilder har du?
– Det är framför allt döda förebilder. De stora namnen: Jolo, Bang, Pär Rådström. Idag är Hanna Hellquist en superstjärna. Andrew Walden och Bengt Ohlsson har skrivit mycket fint.

Hur ser skrivprocessen ut för dig?
– Jag börjar med en idé och en avslutning. Jag lämnar inte hemmet utan att ha kåsörradarn på. Jag har punkter i Göteborg som jag återvänder till och försöker skriva om gång på gång utan att riktigt lyckas. Men jag får väl hålla på och skriva om Järntorget, eller om Karl Johansgatan eller om Kungstorget tills jag är riktigt nöjd. Det får pågå år efter år.

Stil handlar om att ha kontroll över sina uttrycksmedel och att ha ett tilltal som står i samklang med den egna personligheten, anser Kristian Wedel.

– Ibland undrar man om jag skriver på ett sätt som påminner om mig själv, eller om jag förvandlas som person till den som skriver? Det finns ett kåsör-jag som lyder under ganska strikta regler. En kåsör som framhäver sig själv eller verkar vara redig är en katastrof. En text om att jag ger 200 kronor till en hemlös utanför Ica, den skulle implodera. Man får vara lite tyken mot sig själv och inse att man inte kan vara hjälte och kåsör samtidigt.

Ska man vara antihjälte?
– Snarare. Sedan är frågan hur närvarande man behöver vara i texten. Det finns hela skalan. Vissa kåsörer har klivit in väldigt långt i texten, som Pär Rådström. Han kunde vara sårbar och trasig. Det är också viktigt; ett kåseri behöver verkligen inte vara roligt. Utan det ska vara genomskådande och skarpsynt.

– Jolo hade ett lågmält berättarjag, medan Bang ofta var mycket färgrikare, tecknade en nästan grotesk värld ibland. Man måste försöka hitta sin egen röst, bestämma sig vilken värld man berättar om.

Rösten är stilen?
– Ja. Ibland kan man känna att en text skaver, att det inte är jag som pratar. De gånger det skaver är när man inte är solidarisk med textens konstnärliga mål. En kåsör får aldrig ha polemiken som mål, eller viljan att driva igenom sin åsikt. Målet måste vara berättelsen.

– Det perfekta kåseriet är om jag kommer till en central plats i Göteborg, ta Drottningtorget eller Avenyn, och där ser jag en tant som gör något roligt men inte clownartat. Kanske ett replikskifte mellan två personer som går att avlyssna. Så man kan få en avrundad scen med en början och slut, i en miljö som går att jobba med.

Resten är stilhantverk, menar Kristian Wedel. Som att alltid skruva upp konkretionsgraden i varje möjligt läge.

Journalisten delar varje år sedan 2013 ut utmärkelsen Årets stilist till en journalist som utmärkt sig genom sitt språk. Tidigare vinnare är bland andra Carina Bergfeldt, Björn af Kleen, Karin Thunberg och Andres Lokko. Till årets pris skickades rekordmånga nomineringar in. Juryn fastnade för tre namn: Anna Charlotta Gunnarson, frilansjournalist och författare, programledare och producent på bland annat SR, Anna-Lena Laurén, Rysslandskorrespondent på Dagens Nyheter, och Kristian Wedel, journalist på Göteborgs-Posten.