Trump skadar journalistiken globalt – ”Större utrymme för Kina och Ryssland”

Bara fyra dagar efter att Donald Trump tillträtt som USA:s president beslutade den amerikanska regeringen att frysa stora delar av landets bistånd under en 90-dagarsperiod, samtidigt som biståndsmyndigheten USAIDs arbete ska utvärderas. Enligt svenska biståndsorganet Sidas analys kan följderna på lång sikt bli förödande: om biståndet inte återupptas kan 34 miljoner människor i världen stå utan livsavgörande humanitärt stöd.

Det riskerar också att slå hårt mot biståndsprojekt inriktade på global mediefrihet när det blir mindre pengar över eftersom de värsta humanitära kriserna måste prioriteras.

– Om frysningen av USAID blir långvarig är det inte osannolikt att andra biståndsgivare väljer att rikta om sitt bistånd till humanitär hjälp, säger Sofia Hultqvist som är Medieinstitutet Fojos regionansvariga för Afrika.

– Då ökar möjligheten för auktoritära regimer att fylla den platsen, och ta kontroll över narrativet. Det är den stora oron för de långsiktiga effekterna.

Hon pekar på Etiopien som ett tydligt exempel.

– Där ser man tydligt hur väst med USA i spetsen backar tillbaka, både i det direkta stödet till medier och medieorganisationer, men också genom att Voice of America och BBC World drar ner globalt. I stället kommer Kina och Ryssland in. Den regimtrogna ryska nyhetssajten Sputnik öppnar i Addis den här veckan. Kinesiska CGTN är också stort i Addis. Etiopiska journalister får bra löner när de jobbar där och det är vanligt vi hör om att journalister åker till Kina på studieresor och att kinesiska aktörer håller i utbildningar för journalister. Man kanske egentligen vill till väst, men det är i Kina man får plats, säger Sofia Hultqvist.

Inget av Fojos internationella projekt för att stärka pressfriheten i världen berörs av frysningen eftersom de inte finansieras av USAID, däremot påverkas lokala partnerorganisationer.

– Och vi ser redan nu hur oberoende medieaktörer helt eller delvis behöver stänga ner,  säger Sofia Hultqvist.

Värst drabbat på kort sikt är oberoende medier och pressfrihetsorganisationer i Östeuropa, enligt Fojo. Särskilt ukrainska oberoende medier har påverkats allvarligt, liksom flera armeniska och moldaviska oberoende medier, berättar Veronika Menjoun, regionansvarig för Europa:

– Situationen är också svår för belarusiska och ryska medier i exil, där många mindre aktörer riskerar att försvinna. Detta kan få stora konsekvenser, eftersom många små medier fokuserar på granskande journalistik, klimatfrågor, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Dessutom kommer det nu att bli större konkurrens om europeiskt bistånd, då de organisationer som tidigare fått amerikansk finansiering kommer att försöka säkra stöd från europeiska givare. Detta ökar ytterligare risken för att många mindre aktörer – både medier och organisationer – inte kommer att ha tillgång till det stöd de behöver.

Överlag innebär det enligt Veronika Menjoun ett hårt slag mot yttrandefriheten och det civila samhället både i Östeuropa och på Västra Balkan.

– Det kan leda till ett förändrat medielandskap med färre fria röster, vilket skulle ge större utrymme för desinformation och propaganda – något som i dagens säkerhetsläge skulle vara förödande. Man får hoppas att EU och Sverige ska kliva in, men bortfallet är betydande och kräver en snabb konsolidering. Vi skulle också gärna se en konsolidering bland svenska medier, då det finns många sätt att hjälpa kollegor – både ekonomiskt, genom stöd med innovativa lösningar för redaktioner och genom kunskapsöverföring.

Nyligen gick den globala organisationen Global Forum for Media Development ut i ett nödrop där de vädjar till världens ”regeringar, institutioner och filantroper” att med tanke på utvecklingen stödja oberoende medier och journalistik.

I Reportrar utan gränsers senaste rapport One month of Trump: Press freedom under siege listar organisationen hur Trump-administrationen försämrat förutsättningarna för oberoende journalistik i andra länder. RSF konstaterar just att valet att inte stödja internationell mediefrihet stärker auktoritära regimer och kan leda till mer våld mot journalister över hela världen.

Men också:

• Den 20 januari frös president Trump miljarder dollar i internationella biståndsprojekt. Detta inkluderade 268 miljoner dollar som kongressen avsatt för att stödja oberoende utländska medier och det fria informationsflödet.
• Elon Musk vill avskaffa den amerikanska myndigheten för global media (USAGM), som stödjer statligt finansierade men redaktionellt oberoende medier såsom Voice of America (VOA) och Radio Free Europe/Radio Liberty.
• Den 6 februari undertecknade Trump en exekutiv order om sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC), riktad mot den främsta rättsliga instansen för att utreda och åtala krigsbrott mot journalister. Beslutet kan försvåra ansvarsutkrävande för potentiella brott begångna av israeliska styrkor mot journalister i Gaza, inklusive över 160 dödsfall.

Det enda positiva Trump-administrationen gjort för pressfriheten är enligt RSF att den medverkat till att förhandla fram frigivningen av Radio Free Europe/Radio Liberty-journalisten Andrei Kuznechyk från fängelse i Belarus.

Läs om hur Trump hotar pressfriheten i USA: En månad med Trump – ”Större utrymme för Kina och Ryssland”