Erik Galli: ”Medierna skapade en hetsjakt på bögar”

Kejneaffären utspelade sig åren runt 1950. I centrum stod prästen Karl-Erik Kejne, som med hjälp av okritiska och sensationalistiska medier förde fram konspirationsteorin att  Sverige styrs av ett nätverk av homosexuella män som skyddar varandra – med påstådda förgreningar ändå upp i regeringen. Historien ledde till ett stort antal statliga utredningar och spelade öppet på homofobi, med påståenden om att ”homosexligan” ägnade sig åt övergrepp, satanism och trakasserier.

Erik Galli har tidigare gjort uppmärksammade tv-dokumentärer som Under kniven, Pornfluencers och SD-bögar. Nu har han ägnat hösten åt att göra en dokumentärserie om Kejneaffären. Den är producerad av Filt och släpps i veckan på Storytel.

– Rörlig bild idag får aldrig bli tråkigt och långt – det är som att man gör tv för en tjackad publik med popcornhjärnor. Därför har det varit kul att ha en dialog med Storytel, deras lyssnare är vana vid långa och långsamma saker. Så jag har inte behövt göra varje sekund till typ en trailer för en actionfilm, säger Erik Galli.

Annons

Varför ville du djupdyka i den här sjuttio år gamla historien?

– Jag kan inte ta gift på att man kan säga att det här är den första stora svenska konspirationsteorin, men det är fascinerande hur mycket den säger. Både om Sverige då, och hur lite som har förändrats. Kejneaffären har otroligt mycket likheter med Qanon, Pizza Gate, stormningen av Kapitolium. En del är till punkt och pricka likt: idén om den djupa staten och att den leds av en pedofilring…, säger Erik Galli.

Han ser en tydlig parallell mellan ”bögpaniken” i 1950-talets Sverige och dagens debatt om transpersoner och drag queens.

– Åren före avkriminaliseringen av homosexualitet blev det ett hett ämne. Den synligheten hade svenska folket inte sett skymten av tidigare – många upplevde det nog som att det fanns bögar överallt. På samma sätt står det inte en drag queen på varje dagis i Sverige och läser sagor, eller att det finns en öppen transperson på varje arbetsplats, men många upplever dem nog som fler än de är.

Medierna spelade en central roll i Kejneaffären, som okritiska megafoner för pastor Kejnes konspirationsteorier. ”Det var liksom Stoppa pressarna deluxe-nivå på allihop: DN, Expressen, SvD, Aftonbladet”, sammanfattar Erik Galli som tillsammans med researchern Hanna Schück djupdykt i det massiva arkivmaterial som finns om affären. Syndikalistiska Arbetaren och författaren Vilhelm Moberg drev på allra mest.

– Svenska folket upplevde det här som helt sant, till slut.

Skrev medierna av kommersiella skäl eller var de också präglade av en homofob tidsanda?

– Jag tror att det var en kombination av nyhetslogik och en underliggande homofobi, som var importerad från Mc Carthyerans USA. Både där och här klumpades homosexuella ihop med någon slags skuggvärld, utsågs till landsfiender. Vilhelm Moberg, som var väldigt engagerad i Kejneaffären, hade just kommit hem från USA och var inspirerad av den kulturen, säger Erik Galli.

– Oavsett mediernas och Mobergs syften blev resultatet en hetsjakt på bögar som hängde kvar under lång tid.

En utmaning har varit att det finns en mängd böcker och artiklar om Kejneaffären, från 50-talet och framåt. Med vitt skilda uppgifter om vad som egentligen hände under affären.

– Jag har aldrig jobbat med något där det skrivits så mycket och nästan allt är fel. Dan Korns 800 sidor långa bok är jättebra, men i princip ogenomtränglig.

Är du säker på det du berättar?

– Det som tagit längst tid är att försöka komma fram till en form för det. Jag har använt mig själv som subjekt, lyssnaren får veta vad jag läser och lär mig i takt med att jag gör det. Plötsligt kastas allt omkull, och en del saker är mer säkra än andra.

Vem tycker du ska lyssna?

– Alla som är intresserade av true crime, historia, medier, konspirationsteorier. Historia känns extra intressant när den är relevant för saker som händer idag – och det tycker jag verkligen att Kejneaffären gör.