Etikkrav för nya mediestöd – branschen kritisk
Tunga branschaktörer är kritiska till att etikkravet i de nya mediestöden kopplas till det pressetiska systemet. Illavarslande, anser Publicistklubben, Tidningsutgivarna och Journalistförbundet.
Imorgon den 1 februari lanseras de två nya mediestöd som riksdagen beslutade om i somras. Det rör sig om två teknikneutrala stöd. Det första ska stärka lokaljournalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning (så kallade vita fläckar). Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd.
Medan presstödet fördelats efter strikt mätbara kriterier (upplaga, utgivning, osv) så ställs det för de nya mediestöden också krav på sakinnehållet i medierna. Enligt mediestödsförordningen ska de gå till medier som bedriver ”oberoende nyhetsförmedling” med ”hög kvalitet”.
De medier som kan beviljas stöd måste också följa ”god medieetisk sed”.
Tunga remissinstanser som Tidningsutgivarna, Publicistklubben och Journalistförbundet har invändningar mot Myndigheten för press, radio och tv:s förslag på vilka föreskrifter som ska gälla för de nya stöden, alltså myndighetens konkretion av mediestödsförordningen.
MPRT tolkar etikkravet som att de nya stöden kan gå till medier som ingår i det självreglerande systemet och prövas av Allmänhetens Pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON). Samtidigt betonar man att det trots det kan framkomma ”tydliga indikationer” på att journalistiken avviker från pressetiken och därmed inte uppfyller etikkravet.
Publicistklubben är skarpt kritisk till att statlig prövning kopplas till ett frivilligt system. ”Denna sammanvävning riskerar att undergräva trovärdigheten i det självreglerande systemet”, skriver PK i sitt remissvar till MPRT.
PKs föredragande, tryckfrihetsexperten och journalisten Nils Funcke utvecklar i en debattartikel i Expressen kultur varför utvecklingen är illavarslande:
Det är sannolikt en tidsfråga innan kravs väcks för att regelverket för de nya mediestöden även ska omfatta det traditionella presstödet. Och i sin förlängning att demokratikravet införs även för stödet till verksamheter som faller in under mediegrundlagarna.
I stället för ett generellt stöd till medier och civilsamhällets organisationer som är blint för innehållet väljer regeringen att införa en statlig prövning av vem som är demokratisk pålitlig, vad som är kvalitet och var gränsen för god etik ska dras.
För publicister står valet mellan principer och bidrag, skriver Funcke.
Även Tidningsutgivarna och Journalistförbundet har invändningar. ”TU anser, nu som tidigare, att det är problematiskt att ett krav för mediestöd är att mediet ska följa god medieetisk sed”, skriver TU i sitt remissvar. TU pekar på möjligheten att ett nyhetsmedium upprepade gånger på kort tid fälls i PON. ”Ytterst blir detta då en fråga för den statliga Mediestödsnämnden att bedöma, vilket är en olycklig sammanflätning av regelverken”, skriver TU.
Journalistförbundet är i grunden positivt till att etik lyfts in som ett krav. Men förbundet anser att det bör räcka med att det företag som vill ha stöd intygar att det erkänner det pressetiska systemet: ”Den efterkontroll av MPRT som förslaget medför riskerar enligt Journalistförbundet att skada det självreglerande systemet.”
TU är också kritiskt till att särskilt stödet för lokal journalistik ger större utrymme för (kvalitativa) bedömningar hos Mediestödnämnden än nuvarande driftsstöd gett hos Presstödsnämnden.
Både TU och Journalistförbundet betonar vikten av ett förutsägbart stöd, särskilt vad gäller stödet till lokala medier.
