Gå direkt till textinnehållet

”Ett frontalangrepp på yttrandefriheten”

I ny rapport konstaterar Amnesty att regeringars attacker mot pressfriheten haft en förödande inverkan på människors möjlighet att få tillgång till korrekt information om covid-19. ”Bristen på information har sannolikt bidragit till det höga dödstalet”, säger Brittis Edman, Amnesty.

I rapporten ”Silenced and Misinformed: Freedom of Expression in Danger During Covid-19” som släpptes på tisdagen går Amnesty International igenom hur regeringar och myndigheten har använt censur och bestraffning av medier under pandemin.

– Under pandemin har regeringar gått till frontalangrepp mot yttrandefriheten. Vi ser hur man stängt ner medier och censurerat sociala medier och det har haft en allvarlig inverkan på allmänhetens tillgång till viktig information om hur man ska förhålla sig till covid-19, säger Brittis Edman, policychef Amnesty International Sverige.

– Ungefär fem miljoner människor världen över har dött i covid-19 och brist på information har sannolikt bidragit till det höga dödstalet. Journalister och vårdpersonal har tystats och fängslats vilket resulterat i att människor inte fått tillräcklig tillgång till information om covid-19, hur man skyddar sig själv och samhället, säger Rajat Khosla, chef för utredning och policy på Amnesty International.

Annons Annons

Kina pekas i rapporten ut som det land som gått hårdast fram för att förhindra att viktig information om covid-19 når allmänheten. Fram till februari 2020 hade 5 511 brottsutredningar inletts mot personer som publicerat information om covid-19-utbrottet med motiveringen att de “avsiktligt spridit falsk och skadlig information”.

Ryssland, Tanzania och Nicaragua har enligt Amnesty stiftat lagar för att begränsa yttrandefriheten och tysta kritiker i samband med pandemin eller med pandemin som förevändning.

– Det är tydligt att covid-19-relaterade begränsningar av yttrandefriheten inte bara är tillfälliga extraordinära åtgärder som kommit till för att hantera en tillfällig kris. Begränsningarna är en del av ett globalt angrepp på mänskliga rättigheter som har ägt rum under de senaste åren. Där har regeringar fått en annan ursäkt för att öka sina attacker mot civilsamhället. Att begränsa yttrandefriheten är farligt och får inte bli det nya normala. För att skydda människors hälsa måste regeringar skyndsamt häva den typen av restriktioner och garantera ett fritt informationsflöde, säger Rajat Khosla.

Amnesty tar även upp sociala medieföretagens roll när det gäller att underlätta den snabba spridningen av desinformation kring covid-19, och anser att företagen inte har tagit ansvar. Amnesty uppmanar stater att se över ”Big Techs destruktiva affärsmodell”, som de menar är en av orsakerna till spridning av desinformation på nätet.

– Sociala medieföretag måste också sluta ducka för ansvaret och vidta åtgärder mot den virala desinformationen bland annat genom att se till att deras affärsmodeller inte äventyrar mänskliga rättigheter, säger Brittis Edman.

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret