Ett steg mot tydlig identitet
Efter nästan åtta år byter Journalisten ansikte. Ett efterlängtat lyft för en form som haft sin tid och ett steg mot en tydligare grafisk identitet. Men inte bara det. Också innehållet modifieras och renodlas mot det som vi själva vill att tidningen ska vara; ”ett självklart yrkesredskap för journalister, genom att vara en granskande och inspirerande tidning som bevakar och debatterar medieutvecklingen”.
Efter nästan åtta år byter Journalisten ansikte. Ett efterlängtat lyft för en form som haft sin tid och ett steg mot en tydligare grafisk identitet. Men inte bara det. Också innehållet modifieras och renodlas mot det som vi själva vill att tidningen ska vara; ”ett självklart yrkesredskap för journalister, genom att vara en granskande och inspirerande tidning som bevakar och debatterar medieutvecklingen”.
Att göra en tidning för journalister är förresten ungefär som att producera vin enbart för vinmakare. Man vet att mottagarna själva kan konsten, eller åtminstone är i branschen. Och att de som prövar produkten alltid har en åsikt om den, med följden att allt man gör kan ifrågasättas. Gör man ett vin för vinmakare – eller en tidning för journalister – då har man också sagt ja till att själv bli granskad och utsatt.
Men det är på sätt och vis också själva drivkraften för flera av oss. Vi vet att Journalisten läses – och att det vi skriver berör. Och nog har man hellre tio irriterade läsare i luren än ingen alls …Vi hoppas givetvis att Du tycker om den tidning vi gjort och att Du talar om det för oss. Men även Du som har invändningar är välkommen att höra av Dig.
”Här finns en uppenbar risk att skickliga politiker skaffar sig omotiverat stort utrymme i
medierna, kanske med hjälp av gamla avdankade kolleger som numera tjänar grova pengar som mediekonsulter.”
Under hösten sätter vi givetvis valbevakningen under lupp. Vilken roll spelar medierna i valrörelsen? Främjar detta demokratin och medborgarnas engagemang i samhället? Att årets valbevakning blir genombrottet för den journalistik i allmänhetens tjänst, public journalism, som blivit en så stark rörelse i USA, konstaterar vi i reportaget på mitten. Och det är naturligtvis bra.
Journalistikens och massmediernas uppgift är snarare att granska politikens innehåll, och att ställa de frågor som folk vill ha svar på, än att vara spelplan för diverse utspel i den politiska pajkastningen. Sen återstår att se vilken roll journalisterna spelar i personvalskampanjerna. Här finns en uppenbar risk att skickliga politiker skaffar sig omotiverat stort utrymme i medierna, kanske med hjälp av gamla avdankade kolleger som numera tjänar grova pengar som mediekonsulter.
Till detta tänker vi återkomma senare i höst.
Tipsa oss gärna!
