EU-parlamentet antog ny mediefrihetslag

Idag röstade EU-parlamentet om den nya mediefrihetslagen EMFA (European Media Freedom Act) – ett svar på den repressiva mediepolitiken i allt fler EU-länder, med Ungern och Polen i spetsen. EMFA antogs med 448 röster för, 102 röster emot och 75 nedlagda röster.

Med lagen vill parlamentet att medlemsländerna ska säkerställa mediemångfald och skydda mediernas oberoende från statlig, politisk, ekonomisk och privat inblandning.

– Om vi vill att medierna ska kunna spela sin viktiga roll i demokratin måste vi helt enkelt ge dem ett slags europeiskt skyddsnät, säger Vera Jourova, tjeckisk EU-kommissionär med ansvar för värderings- och öppenhetsfrågor och arkitekt bakom lagförslaget, i en intervju med Dagens Nyheter.

Annons

Den svenska EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C) har varit engagerad i utformningen av lagförslaget. Hon larmade i mars i år om att medielagen som förslaget såg ut då i förlängningen kan hota svensk mediemångfald, och kritiserade förslaget om ett nytt europeiskt medieråd som ska kunna utöva tillsyn över medierna.

– En nämnd som blir som kommissionens förlängda arm ser vi som mycket oroande. Kommissionen är ju ett ytterst politiskt organ, som är självklart öppet för påverkan, sade Abir Al-Sahlani till Journalisten.

Idag tryckte Abir Al-Sahlani dock på ja-knappen i parlamentets omröstning, efter att tillsammans med liberala ledamöter i andra nordiska länder ha fått gehör på flera punkter i utformningen av förslaget. Hon kallar sluttexten ”en välbalanserad kompromiss” och lyfter bland annat att den nya nämnden ska agera oberoende från EU-kommissionen och att dess rekommendationer inte blir bindande.

– Den här unionen försvarar demokratin – låt det höras! När journalister attackeras, spioneras på, trakasseras, försvarar vi dem, sade Abir Al-Sahlani under parlamentets plenumdebatt i Strasbourg på tisdagen.

19 av 21 svenska Europaparlamentariker röstade ja till mediefrihetslagen. Sverigedemokraternas två ledamöter Johan Nissinen och Charlie Weimers lade ned sina röster.

Europeiska Journalistfederationen hade tillsammans med 80 medieorganisationer – bland dem svenska Journalistförbundet – manat EU-parlamentarikerna att vid dagens omröstning få igenom ett totaltförbud mot spionprogram i journalisters telefoner. Lagförslaget som lades fram för parlamentet tillät spionprogram att installeras i en journalists telefon om hen är misstänkt för ett brott som inte går att koppla till yrkesutövningen.

Utfallet efter omröstningen blev att användningen av spionprogram endast får rättfärdigas ”som en sista utväg: en bedömning ska ske från fall till fall. Programmen får användas om en oberoende rättslig myndighet beordrar utredning av ett allvarligt brott, till exempel terrorism eller människohandel.

FAKTA

EUs nya medielag innebär bland annat:

• Medlemsstaterna måste respektera mediernas redaktionella frihet.
• Medlemsstaterna får inte avlyssna, frihetsberöva eller straffa journalister som vägrar avslöja sina källor.
• Public service-medier måste rapportera ”opartiskt” och public service-chefer tillsättas enligt ett ”transparent, öppet och icke-diskriminerande förfarande”.
• Medlemsstaterna ska säkerställa att public service-leverantörer ”har tillräckliga och stabila ekonomiska resurser” för att kunna fullgöra sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Resurserna ska vara ”av ett slag som skyddar det redaktionella oberoendet”.