EU-parlamentet antog resolution för ökad transparens

Resolutionen som antogs av Europaparlamentet på tisdagskvällen och den medföljande rapporten ser på papperet ut som en anklagelseakt i 50 punkter mot framför allt Europeiska unionens råd, det så kallade ministerrådet.

Bland annat heter det under punkt 37 att: ”Europaparlamentet anser att rådets nuvarande utbredda och godtyckliga praxis att förse de flesta förberedande handlingar i pågående lagstiftningsförfaranden med beteckningen ”LIMITE” innebär en begränsning av medborgarnas rätt att få största möjliga tillgång till lagstiftningshandlingar.”

Även kommissionen får kritik för bristande transparens när det gäller arbetet med att ta fram nya lagförslag.

Annons

Evin Incir, parlamentsledamot för Socialdemokraterna, sitter i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor som tagit fram betänkandet och rapporten. Hon är också europeiska socialdemokratiska gruppens förhandlare.

– Vi måste jobba mer aktivt med att öka förtroendet för EU-institutionerna, och det gör vi bland annat genom att öka transparensen. I Sverige är vi vana vid stor transparens genom offentlighetsprincipen men det ser inte ut på samma sätt i andra länder i Europa, och inte i EU-institutionerna heller, säger Evin Incir.

Rapporten ser ut som en lång anklagelseakt mot rådet och kommissionen, är problemen så allvarliga?
– Det är en utvärdering av vad som skett 2016-2018, sen är den nedkortad i volym för att den ska vara lättillgänglig, och då blir det mer fokus på problemen än på den positiva utveckling som faktiskt sker. Men ja, det finns fortfarande många brister. Vi behöver öka transparensen, och vi behöver revidera öppenhetsförordningen som antogs år 2001, under svenska ordförandeskapet i Europeiska rådet.

Vad tycker du är det viktigaste i resolutionen?
– Frågan om ökad tillgänglighet och frågan om ökad förutsägbarhet är de två saker jag tycker är viktigast. Vi måste öka förutsägbarheten i vad som sekretesstämplas. I de allra flesta fall får man ut handlingar, men det finns en risk för godtycklighet och ingen förutsägbarhet i vilka typer av handlingar som beläggs med sekretess. Det enda sättet att överklaga är via EU-domstolen, och det är dyrt och tar lång tid. Det behöver bli enklare och billigare att överklaga.

Och vad är problemet med tillgängligheten?
– Vi parlamentariker behöver många gånger själva ta hjälp för att hitta eller förstå information, och så ska det ju inte vara. Om det är så för oss, hur ska då medborgarna eller journalisterna kunna hitta och förstå informationen? Tillgängligheten är under all kritik.

Kommer resolutionen att få effekt?
– Jag tror det. Just nu när vi ser fler attacker mot demokratin, mot yttrandefriheten och mot oberoende journalister och medier, tycker jag att det är än viktigare att öka transparensen och tillgängligheten. Det här handlar om försvaret av demokrati och rätten till information, och möjlighet till ansvarsutkrävande av beslutsfattarna, men det handlar också om att öka förtroendet för det demokratiska systemet och institutionerna. Rapporten är en del av arbetet med att säkerställa försvaret av demokratin i alla medlemsländer, men kanske särskilt i de länder där vi nu ser att demokratin nedmonteras väldigt snabbt, som Ungern och Polen.

Kommer det här att få effekt?
– Jag tror det. Tidigare har fokus legat mest på transparensen i parlamentet och kommissionen, men Europeiska rådet och medlemsländerna har en läxa att göra, och särskilt vissa medlemsländer. 

Det finns ett motstånd mot ökad transparens, och gruppen Identitet och demokrati (ID-gruppen) från högerpopulistiska och euroskeptiska partier, röstade emot resolutionen. I gruppen ingår bland andra belgiska Vlaams Belang, tyska Alternativ för Tyskland och österrikiska Frihetspartiet.

– Högerextremisterna röstade mot resolutionen, men alla övriga grupper röstade för. Det finns en bred majoritet som står bakom resolutionen i parlamentet, säger Evin Incir.