Expressen-tvist drivs i AD
Upplagan faller, personal sparkas och i dag står tidningen inför rätta i arbetsdomstolen – för en över 20 år gammal konflikt. Det är med största sannolikhet första gången en journalist stämt Expressen inför arbetsdomstolen.Bakom stämningen står Journalistförbundet som kräver att Tommie Björkman ska få ut 164 500 kronor plus ränta i övertidsersättning.
Upplagan faller, personal sparkas och i dag står tidningen inför rätta i arbetsdomstolen – för en över 20 år gammal konflikt.
Det är med största sannolikhet första gången en journalist stämt Expressen inför arbetsdomstolen.
Bakom stämningen står Journalistförbundet som kräver att Tommie Björkman (journalist på Expressen 1968-1998) ska få ut 164 500 kronor plus ränta i övertidsersättning.
Expressen bestrider kravet och har kallat en hel rad nuvarande och före detta chefer som vittnen, till exempel personaldirektören Barbro Lorentzon, före detta chefredaktören Stig Hoffman, före detta chefredaktören Staffan Thorsell, före detta redaktionschefen Lars Jansson, VLTs huvudredaktör (fd personalredaktör på Expressen) Anders Ahlberg, före detta administrative redaktören Lars Flodström och TV-kritikern Anders Björkman (fd personalredaktör).
Schemaändring ledde till helgarbete
Bakgrunden är i korthet den här:
1968 anställdes Tommie Björkman, 58 år, som allmänreporter på tidningen.
Något år senare började han på Expressens så kallade Rådbyrå.
– I jobbet ingick också arbete på insändarredaktionen. Jag var dessutom under 1970-talet handledare för praktikanter från journalisthögskolan, berättar Tommie Björkman.
Till byrån hörde läsare av sig med problem för att få hjälp av en stab av experter och journalister.
En del ”fall” skrev tidningen om, andra inte.
– Jag arbetade måndag till fredag. Efter några år ville Expressens chefredaktör Bo Strömstedt att vi skulle ha öppet även på söndagskvällar. Inte för besök, men väl för telefonsamtal. Det innebar att jag fick jobba då jag egentligen skulle vara ledig. Trots det ställde jag upp.
Tidningens policy var att övertid främst skulle tas ut i ledighet, inte i pengar.
Övertiden skulle tas ut i tid
Den 18 januari 1979 kom Expressen genom sin dåvarande personalredaktör Lennart Wiklund, i dag koncerndirektör för personal- och informationsfrågor i Bonnier, och journalistklubbens ordförande Birgitta Larsson överens om att Tommie Björkman skulle vara kompledig under juni-september 1979. Återstående 56 kompdagar skulle tas ut under 1980.
Sammanlagt handlade det om 141 dagar.
– Jag var inte med vid förhandlingarna därför att jag var svårt sjuk och låg inlagd på sjukhus. Det är också orsaken till att jag inte kunde ta ut min kompledighet, säger Tommie Björkman.
– När jag kom tillbaka till jobbet under 1980 frågade jag Strömstedt hur det skulle bli med ledigheten. Han sa att det skulle ordna sig. Jag pratade under de kommande åren med bland annat de administrativa redaktörerna om ledigheten. De sa i princip samma sak, att det skulle ordna sig.
När rådgivningsbyrån lades ned i slutet av 80-talet övergick Tommie Björkman till att syssla med tidningens tävlingar (korsord och liknande).
1998 slutade Tommie Björkman på Expressen.
Han skadade sig i samband med en trafikolycka för några år sedan och är i dag sjukpensionär.
– När jag slutade på Expressen fick jag ett avgångsvederlag. Vi kom också överens om att tidningen skulle betala ut innestående semesterersättning samt övertidsersättningen. Semesterpengarna har jag fått, men inte ersättning för övertiden.
“Kravet är preskriberat”
I förhandlingarna i arbetsdomstolen företräds Expressen av Tidningsutgivarnas arbetsrättschef Roine Johansson.
– Det har gått för lång tid. Kravet är preskriberat. Lagen är ganska tydlig på den här punkten. Efter tio år inträder preskription.
– Vi menar dessutom att i och med uppgörelsen om avgångsvederlag är alla ekonomiska förhållanden mellan Tommie Björkman och Expressen reglerade, säger Roine Johansson.
Tommie Björkman och SJF företräds i arbetsdomstolen av förbundsjuristen Henric Ask vid LO-TCO Rättsskydd.
Han säger att preskriptionen upphävts i och med att Tommie Björkman och andra vid upprepade tillfällen fört fram kompensationskraven.
– Till stöd för vår tolkning har vi ett antal utslag i AD och HD. Vi menar att man heller inte kan hävda att övertidsersättningen ingick i avgångsvederlaget och eftersom han inte kan få ut kompensationen i tid – han är ju inte längre anställd – handlar det om pengar, säger Henric Ask.
