F-skattare kan bli av med alla stödåtgärder enligt pågående rapport
”Företagare anses inte vara arbetslösa. De får därmed inte anvisas till arbetsmarknadspolitiska program och arbetsgivare får ej heller beviljas stöd för anställning av dem”. Det står i en ännu inte färdig rapport som kommer från Arbetsförmedlingens Rättsavdelning. Om den blir verklighet kan det betyda att de flesta av landets frilansjournalister går miste om miljoner kronor i resebidrag, lönebidrag, praktik, nystartsjobb, rehabilitering och kurser. ”Det här måste vara en felanalys”, säger Frilans Riks ordförande Gert Lundstedt.
Sedan lång tid tillbaka har företagare med F-skattsedel ingen rätt till någon ersättning från A-kassan. Det ska dock inte förväxlas med så kallade arbetsmarknadspolitiska åtgärder och program som i åratal har varit Arbetsförmedlingens viktigaste verktyg för att förkorta tiden i arbetslöshet. Nu kan Journalisten avslöja att en pågående rapport från Arbetsförmedlingens egna jurister vill att om man har en annan skattsedel än A-skatt, så ska man inte längre kunna ta del av dessa stödåtgärder eller program. Undantag ska endast kunna göras för enstaka grupper som exempelvis driver sitt företag som hobbyverksamhet, har näringsfastighet, eller om du lägger det vilande.
Journalisten har tagit del av den ännu inte färdiga rapporten ”Företagarbegreppet i arbetsmarknadspolitiken – Slutrapport 2018” där vi bland annat läser:
● ”Alla fysiska personer som innehar annan skattsedel än A-skattsedel, liksom fysiska personer som har ett väsentligt inflytande i en juridisk person med F-skattsedel, ska anses vara företagare enligt det arbetsmarknadspolitiska regelverket”.
● ”Företagare anses inte vara arbetslösa. De får därmed inte anvisas till arbetsmarknadspolitiska program och arbetsgivare får ej heller beviljas stöd för anställning av dem”.
Uppdraget för juristerna i arbetsgruppen har varit att utreda när en verksamhet ska anses utgöra ett företag och när en arbetssökande ska anses vara företagare respektive arbetslös. Bara vid Arbetsförmedlingens Kultur och medieavdelning – som bland annat samlar frilansjournalisterna – finns det drygt tretusen inskrivna med F-skatt erfar Journalisten. Många av dem så kallade ofrivilliga uppdragstagare som har skaffat F-skattsedel eftersom det finns få anställningar inom deras bransch, menar en källa.
De så kallade gig-ekonomierna är en så pass kraftigt växande sektor just nu att AF har startat en ny enhet för just dessa inom myndigheten. Den ska alltså jobba specifikt för att underlätta för den här gruppen att få arbete samtidigt som den pågående rapporten vill strypa stödåtgärderna.
Skattemyndigheten hänvisar ibland till de här grupperna av arbetssökande som ”osjälvständiga uppdragstagare” eftersom de i princip bara har sin kompetens som tillgång. Det handlar alltså inte om näringsidkare med tillgångar som kontor, en kiosk, en traktor eller liknande.
Inom Frilans Riks möter medlemmarna en allt tuffare vardag med urgröpt upphovsrätt och stillastående arvoden vilket har gjort det allt svårare att överleva i tomrummen mellan jobb, berättar ordförande Gert Lundstedt. Han har inga siffror på hur många av medlemmarna som har tagit del av arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder. Men ordföranden är förvånad över att sådana här tankegångar finns inom en myndighet, samtidigt som en regering öppet säger sig jobba för att förstärka de sociala trygghetssystemen och förbättra arbetsmarknaden för egenföretagare.
– Det här skulle göra situationen än svårare för frilansjournalister och egenföretagare, jag har ingen förståelse alls för det här förslaget. Kulturministern säger att hon prioriterar att förbättra villkoren för egenföretagande, liksom regeringen i regeringsförklaringen. Arbetsmarknadens parter säger det. Det här måste vara en felanalys av verkligheten, säger Gert Lundstedt.
Om det här blir verklighet, hur många av dina medlemmar skulle kunna drabbas?
– Det har jag ingen aning om. Jag kan bara säga att utifrån Kent Wernes rapport ”Frihetens pris” så visade han att den ekonomiska ställningen bland frilansare generellt redan är väldigt dålig. Man tvingas ta andra jobb vid sidan av journalistiken för att få det att gå ihop, så det är klart man kommer påverkas av en sådan här utveckling, säger Lundstedt.
När vi kontaktar Arbetsförmedlingen och berättar att vi tagit del av rapporten och vill få ut de 20-talet interna remiss-svar som finns får vi nej. Underlaget är arbetsmaterial som kan komma att ändras och de vill inte lämna ut något. Inte heller vill de svara på någon kritik. Däremot får vi reda på att rapporten ska fastställas innan sommaren, först då vet vi alltså om det här blir verklighet.
– Det är för att vi, myndigheten, ska kunna ta hand om inkomna synpunkter på ett bra sätt, meddelar en pressansvarig.
Vi ringer upp John Losenborg, huvudförfattare till rapporten och verksjurist på Rättsavdelningen. Han försvarar rapporten och menar att man måste jämföra med hur praxis tidigare har sett ut på myndigheten. Det finns också vissa delar i rapporten där myndigheten ska kunna vara mer generös än tidigare, menar han.
– Det rapporten föreslår innebär inte att det är jättemånga fler som kommer att hindras att ta del av arbetsmarknadspolitiska insatser, säger John Losenborg.
I rapporten listas också några områden där bedömningen blir generösare för vad de beskriver är ”fyra mindre huvudgrupper”. Det handlar om personer med näringsfastighet, näringsbostadsrätt, avverkningsrätt till skog samt de som bedriver ideell och hobbyverksamhet eller om man har ett företag vilande.
Losenborg bekräftar att det ”bland annat” handlar om de fyra grupperna som listas i rapporten som kommer få det bättre, men varken han eller pressavdelningen kan visa några siffror på hur stora de här grupperna är.
– Om det förs fram argument i remisserna så ska de beaktas och om det finns behov så kan rapporten revideras. Jag tror att du har blivit informerad om att målet är att det här ska vara klart till sommaren, så egentligen har jag ingen lust att diskutera något slutresultat eftersom jag inte vet vad det kommer bli, fortsätter Losenborg.
Bland våra läsare finns det många med F-skatt, och de undrar nog hur ni tänker?
– Vi har skrivit rapporten för att det har varit oklart hur man ska se på företagare och möjligheten att ta del av de här insatserna. Det har funnits utrymme för att göra olika bedömningar på myndigheten vilket inte är bra. Vi vill bidra till en ökad rättssäkerhet och enhetliga bedömningar så tanken är att hitta riktlinjer för det. Jag delar inte den bild du har att tusentals företagare kommer drabbas negativt av det här. Det kan tänkas att det finns företagare som kommer påverkas negativt, men det finns också företagare som kommer påverkas positivt. Det är en vågskål där vissa kommer gynnas och man kan tänka sig att vissa missgynnas.
De stora grupperna här är väl ändå seriösa F-skattare som har uppdrag ibland och är arbetslösa ibland?
– Man kan tänka sig att de faller in under vilande företag också.
Men vilande kan du bara ha det en gång, under en femårsperiod?
– Ja precis, då hamnar man i det. Men återigen. Det här är inte klart och det kan omarbetas så det kan se helt annorlunda ut när vi har beaktat alla synpunkter. Exakt hur det kommer bli sen, eller vilka undantag man kan göra från den här ramen som vi har tagit fram, är för tidigt att svara på.