Falsklansarna tillbaka på svenska redaktioner
Tolv år efter AD-domen som satte stopp för missbruket av frilanskontrakt inne på svenska redaktioner är falsklansarna tillbaka. En av dem berättar att hen fått sänkt lön utan förvarning.
Den som arbetar inne på en redaktion med arbetsledning är anställd. Det slog Arbetsdomstolen fast i en dom 2012. Fallet rörde journalisten Linn Ohlsson som då arbetat på Sveriges Radio i tio år bland annat genom egen firma, utan att få en fast anställning. Journalistförbundet ansåg att hon skulle tillsvidareanställas och drev fallet till Arbetsdomstolen som gav förbundet rätt och Ohlsson fick genom domen omgående en tillsvidareanställning på SR.
Domen är en av Journalistförbundets viktigaste fackliga segrar och ledde till att flera frilansar erbjöds fasta anställningar på redaktionerna där de hade arbetat under anställningsliknande förhållanden.
Falsklans
En falsklans är en person som arbetar som frilans och fakturerar uppdragsgivaren på F-skatt eller A-skatt men arbetssituationen är samma som om personen varit anställd: till exempel om personen har en arbetsledning, befinner sig fysiskt inne på arbetsplatsen eller går på ett schema. Den arbetsrättsliga huvudregeln är att när man utför arbete med arbetsledning är man anställd med lön, inte enskild näringsidkare med arvode på faktura.
Sedan dess har de så kallade ”falsklansarna” betraktats som historia, men i en enkätundersökning som Journalisten genomfört bland Journalistförbundets 1 600 frilansmedlemmar uppger ett tiotal frilansar att de har sin arbetsplats inne på en redaktion bland anställda journalister. Fem av dem uppger att de har varit falsklansar i mer än fem år.
Journalisten har under våren haft kontakt med en frilansjournalist som arbetar i en anställningsliknande form på en svensk redaktion, men får betalt på faktura genom sin frilansfirma. Hen uppger att hens schema har ändrats med kort varsel, att lönen sänkts och att hen inte har fått något skriftligt kontrakt.
– Problematiska situationer har uppstått löpande. Jag har till exempel fått fler arbetsdagar utlagda än vi kommit överens om, utan att få ersättning för dem, och fick plötsligt sänkt arvode utan förvarning, berättar frilansen.
Journalistförbundet har fått flera uppgifter om att falsklansar förekommer på svenska redaktioner, berättar förbundsordförande Ulrika Hyllert:
– Här finns det uppenbart ett mörkertal och jag hade hoppats att falsklansar skulle försvinna eller åtminstone minska efter AD-domen. Men tyvärr har vi på senare tid fått flera samtal i kombination med andra uppgifter som visar att problemet är större än vi trott. Det handlar bland annat om samtal från frilansar som arbetat inne på redaktioner, och där arbetsgivaren velat avsluta deras kontrakt. De har varit anlitade på ett felaktigt sätt och borde ha varit anställda med det skydd som det innebär.
Vad tänker du om att falsklansen verkar vara tillbaka på svenska redaktioner?
– Det är riktigt illa skött av arbetsgivarna. De här personerna är arbetsrättsligt tillsvidareanställda, inte frilansar, och finns rätt förutsättning driver vi självklart ett sådant fall om medlemmen vill det. Men det är en väldigt tuff process för den enskilde, och då avstår många hellre och försöker hitta en annan lösning.
