Fem frågor om mediepolitik

Vilken mediepolitik driver partierna? Journalisten bad de

sju riksdagspartierna svara på fem viktiga frågor.

1.Vill ni ändra reglerna för presstödet? I så fall hur?

2. SJF vill att offentlighetsreglerna ska gälla även företag som arbetar åt det offentliga. Vad anser ni?

3. Vill ni ha lagstiftning mot ägarkoncentration inom medierna? Motivera!

4. Hur vill ni öka mångfalden inom medierna? Ska t ex public service stärkas eller säljas ut?

5. Planerna på att lyfta ut barnpornografin ur TF kritiseras hårt av både SJF och TU. Varför är censur bästa vägen för att bekämpa barnpornografin?

Socialdemokraterma

Moderaterna

Centern

Folkpartiet

Vänsterpartiet

Miljöpartiet

Kristdemokraterna

Socialdemokraterna

1.Vi vill inte ändra grunderna för presstödet. Det är av stor betydelse för mångfalden på dagspressmarknaden. Däremot behövs självfallet en fortlöpande översyn av stödet om det ska kunna fungera på en mediemarknad som ständigt förändras.

2. Vi har samma uppfattning. En socialdemokratisk regering kommer att föreslå just detta.

3. Ja. Vi menar att det är viktigt att mediemarknaden som ligger demokratin så nära har regler när det gäller ägandet. Ett viktigt syfte med en sådan lagstiftning är att skapa klara spelregler så att alla i branschen vetvad som gäller.

4. En stark public service-verksamhet är en av de viktigaste mediepolitiska frågorna i dag. Regeringen har beslutat om förstärkningar på en halv miljard kronor till SVT och SR. Medborgarna förtjänar en oberoende radio och television, som har lyssnarna och tittarna som uppdragsgivare och som inte måste ta kommersiella hänsyn för att kunna överleva. Presstödet, spritt ägande och att den tekniska utvecklingen (digitaliseringen) inte tillåts ske enbart på marknadens villkor är andra viktiga villkor för mångfalden.

5. Förändringen i lagstiftningen bygger på en avvägning mellan två mycket viktiga intressen: intresset att skydda barnen och motverka barnpornografibrott och intresset att slå vakt om tryck- och yttrandefriheten. Vår uppfattning är att de farhågor som har framförts för att lagändringarna skall öppna för omotiverade ingripanden mot tidningsredaktioner och TV-bolag är starkt överdrivna. Någon censur är det inte frågan om.

Moderaterna

1.Ja. Systemet med ett omfattande presstöd har inte kunnat leva upp till målsättningen om ökad mångfald. Systemet behöver reformeras och gradvis avvecklas.

2. Offentlighetslagstiftningens tillämpningsområde bör i princip begränsas till det offentligas verksamhet. Vissa specifika undantag kan i och för sig tänkas men att generellt låta privata företag som gör affärer med det allmänna vara underkastade sekretesslagen anser vi dock föra för långt.

3. Nej. Företagande utvecklas och förändras hela tiden genom att företag startas, läggs ned, köps upp, säljs och fusionerar. Inte minst är detta relevant för medieföretagen, som är stadda i en snabb teknisk utveckling. Den som vill överleva måste inse att han är i mediebranschen och inte i en viss distributionsform.

4. Vi vill privatisera en rikstäckande TV-kanal och två rikstäckande radiokanaler. Dessutom vill vi upphäva socialdemokraternas stopplag vilket innebär att ytterligare 20-30 lokalradiofrekvenser kan delas ut. Public serviceverksamheten skall tydligare inriktas på att tillföra publiken ett utbud av program som den annars inte kan få tillgång till.

5. I riksdagen motsatte vi oss att barnpornografibrottet lyfts ut ur TF. Vi anser att villkoren för mediernas samhällskritiska bevakningen måste förbli intakta. Samhällsintresset av att medierna kan förmedla nyheter om och driva opinion mot allvarliga samhällsproblem, som barnpornografi, kommer att vara lika stort i framtiden som hittills.

Centern

1.Nej.

2. Det kan finnas anledning att förändra regelverket på denna punkt, men man måste dra gränser så att tillämpningen avgränsas till de delar av företagets verksamhet som riktas mot en offentlig uppdragsgivare.

3. Vi vill reglera medieägandet, och det är önskvärt att en överenskommelse om detta kan träffas inom EU. Vi vill slå vakt om mångfalden inom medierna, för att garantera att alla åsikter kommer till tals och för att främja konkurrens, vilket bidrar till öppenheten.

4. EU-regler bör införas för att motverka ägarkoncentration. Vi vill också förstärka public service, utveckla presstödet och främja svensk kvalitetsproduktion. Digital-radio och -TV minskar kostnaden för distribution och kan därmed bidra till ökad konkurrens och mångfald.

5. Ett förbud mot innehav av barnpornografi är inte censur. Barnpornografi är dokumentation av svåra övergrepp och bör bekämpas på alla vis, bl a genom ett förbud mot innehav.

Folkpartiet

1.Vi vill avskaffa produktionsstödet. Det snedvrider konkurrensen och har i den nya mediesituationen spelat ut sin roll.

2. Ja, i princip. I den mån det rör sig om affärer mellan företag och andra kunder än stat-kommun kan inte offentlighet gälla.

3. Ägarkoncentrationen är negativ. Den hotar att skapa konformism. Men vi är skeptiska till lagstiftning. TF står över andra lagar. Det är centralt. Därmed kan vi inte få en lag som

träffar redaktionell samverkan, syndikering, nyhetsbyråer etc. Kanske går det att tillämpa konkurrenslagen vad gäller uppköp eller samarbete på annons- och distributionområdena. Det utreds just nu.

4. Vi vill ha starka public serviceföretag som garanter för alterantiv och kvalitet. Någon försäljning är inte aktuell. Samtidigt vill vi stimulera konkurrensen på andra områden. Staten ska – vid sidan om public service – dra sig bort från medieområdet. Vi vill t ex ta bort den godtyckliga fördelningen av digitalTV-tillstånd.

5. Bästa sättet att bekämpa barnpornografi – liksom andra avarter – är en stark och upplyst folkopinion. Vi menar dock att det också måste finnas ett förbud. Produktion av barnpornografi förutsätter att ett brott har begåtts. Vi fann till sist att det var bättre att nu genomföra beslutet än att få många års uppskov.

Vänsterpartiet

1.Vi vill att presstödet ska omvandlas till ett bredare mediestöd för att garantera mångfalden. Här har vi begärt att det tillsätts en parlamentarisk utredning.

2. Ja. Även privata företag och organisationer bör omfattas.

3. Ja. Vi har begärt att få en lagändring utredd.

4. Public service ska finnas kvar och även fortsättningsvis finansieras med licensmedel. Mångfaldsrådet ersätts av parlamentarisk beredning som bl a bereder införandet av ny sammanhållen mediemyndighet. Vi vill också ha en folkbildningskanal i URs regi. Nyhetskanal utanför stockholmsregionen. Ökat tidskriftsstöd liksom mediestöd – se punkt 1.

5. Censur är inte bästa vägen att bekämpa barnpornografin. Den är ett av flera sätt som vi föreslagit.

Miljöpartiet

1.Nej.

2. Offentlighetsprincipen skall gälla även för dessa företag.

3. När det gäller enskilda företag som t ex Bonniersfären finns det en klar risk för en allt för stor ägarkoncentration i vissa avseenden. Skulle det visa sig att denna koncentration blir allt för stark kan miljöpartiet tänka sig ingå i en diskussion kring lagstiftning mot ägarkoncentration inom medierna.

4. Vi ska behålla public service i nuvarande omfattning. När det gäller mångfalden kan det konstateras att konkurrensen hårdnar vilket medför ökad mångfald. Bonniers möter Schibsted och Kinnevik på kvällspress- respektive den lokala morgontidningsmarknaden etc. På TV-området utmanas Stenbeck av en rad starka aktörer som Wallenberg, Disney, Canal Plus, Bonniers, Schibsted, Edemol etc.

5. Miljöpartiet står bakom den nya lagstiftningen vad gäller

barnpornografi, så som den sedermera utformades i riksdagens konstitutionsutskott. Vi står därmed bakom motiveringen till de nya bestämmelserna. För övrigt kan nämnas att FNs kommission för de mänskliga rättigheterna uppmanar medlemsstaterna att i förekommande fall kriminalisera produktion, distribution och innehav av barnpornografi.

Kristdemokraterna

1.Vi vill inte ändra de grundläggande reglerna. De extra tillskott som tillkom förra året vill vi dock återta.

2. Det är rimligt om det offentliga har klara ägandeintressen hos dem. Helt privata företag kan förstås inte omfattas av offentlighetsprincipen.

3. Inte utöver den som konkurrenslagstiftningen påkallar.

4. Ingen utförsäljning är aktuell. Politikerna skall ge förutsättningarna för mångfald genom tex ramlagstiftning för de olika medierna – inte vara producenter av den.

5. Barnpornografi saknar skyddsintresse både ur TFs och YGLs

grundläggande syn på skyddsbehov. Vem har sagt att censur är den bästa vägen? Det är en väg att utmönstra barnpornografi ur yttrandegrundlagarna och kriminalisera innehav, viktigast är de

förebyggande åtgärderna för att förhindra övergrepp på barn.