Fem nischredaktörer – så hanterar de väntan på mediestödet

Dagen, chefredaktör Felicia Ferreira. Har tidigare fått 17 miljoner kronor i driftsstöd. Tre pappersutgåvor per vecka.

Dagen:
”Det finns en oro”

Hur påverkas ni av osäkerheten?
– Det finns en oro hos de anställda kring hur det ska bli. För oss i ledningen är det otroligt svårt att försöka planera, för det finns så många osäkra variabler. Vi är inställda på att få stöd – vi gör kvalitetsjournalistik, vilar på kristen värdegrund vilket ger ett mångfaldsperspektiv, och är frekvent citerade i andra medier. Den stora osäkerhetsfaktorn är: räcker pengarna? Även om vi är stödberättigade, finns det tillräckligt med pengar, hur prioriteras anslagen? Vi har gått in i året med full fart utifrån hur vi tror att det kommer bli. Det är inte optimalt.

Vad hoppas ni på?
–  Ett minimum är att vi fortsätter få mediestöd, och i tillägg får övergångsstöd för mellanskillnaden under de år övergångsstödet finns.

Värsta tänkbara utfall?
–  Att pengarna inte räcker och vi bara får övergångsstöd. Ännu värre vore att vi inte får några pengar alls, men det har jag otroligt svårt att tro utifrån föreskrifterna och förordningen. Det skulle kräva en frekvensnedgång, minskad personalstyrka, mindre journalistik, gräv, opinionsbildning.

Hur har ni anpassat er hittills?
–  Vi ersätter inte naturliga avgångar och har börjat rusta för att vi kommer behöva minska på flera sätt. Vi jobbar jätteoffensivt med prenumerationsintäkter. Vi har lagt en budget som räknar med ett minskat stöd, men inte helt borttaget. Vi har utgått från den tabell som fanns i utredningen. Det blir spännande att se hur nämnden kommer att tolka förordningen och föreskrifterna. Lite för spännande.

Har ni förändrat verksamheten på något sätt utifrån det nya stödsystemet?
–  Vi vill att den journalistik vi producerar i så hög grad som möjligt ska betala sig själv. Men det krävs stora investeringar i infrastruktur för distribution och vi konkurrerar med stora koncerner. Självklart kommer vi behöva göra anpassningar i form av exempelvis minskad frekvens eller i värsta fall minskad personalstyrka.

Dagens ETC, chefredaktör Andreas Gustavsson. Har tidigare fått cirka 20 miljoner i driftsstöd. Fyra pappersutgåvor per vecka.

Dagens ETC:
”Jag har försökt skydda journa­­listerna”

Hur påverkas ni av osäkerheten?
–  Det är bisarrt att vi just nu väntar på ett besked som jag inte alls vet vad det kommer att innebära. Vi och andra förväntas klara utgivningen i minst fem månader helt utan stöd, eftersom processen är så försenad. Ur ett mediepolitiskt perspektiv är det katastrof. Vissa kommer slås ut.

–  Vi har haft ett värstascenario när vi planerat, så vi kommer klara de här fem månaderna. Vi har lyckats skapa en affär som gjort oss mindre beroende av presstöd. 2023 hade vi 40 miljoner i prenumerationsintäkter. Vi har också engagerade läsare som lovat köpa 16 miljoner B-aktier i vårt ägarbolag. Läsekretsen bryr sig om mediemångfald, en boll politikerna uppenbarligen släppt totalt.

Hur har ni anpassat er?
–  Vi tvingas vara mer försiktiga än vi vill. Vi kan inte anställa i den mån vi skulle vilja. Det sprider en oro bland de anställda. Jag har försökt skydda journalisterna genom det här, och mina kollegor har gjort en oerhörd insats det senaste året trots orimliga förhållanden och olika bud om stödet.

Vad hoppas du på?
– Jag räknar med att vi får redaktionsstöd. Vi gör unik journalistik. Vi har en oberoende rödgrön ledarsida med riksprägel, och framför allt har vi etablerat oss journalistiskt på ett sådant sätt att vi har ett särskilt demokratiskt värde. Det näst mest sannolika att vi inte får redaktionsstöd, men övergångsstöd så att vi under ordnade former i fem år kan ställa om och bli en solid dagstidning för framtiden.

Värsta tänkbara utfall?
–  Att vi inte får några pengar alls – att de går till starkt vinstdrivande koncerner, vars kvällstidningar nu också vill ha redaktionsstöd.

– Noll kronor skulle innebära att vi inte kan ta fram den mängd bra journalistik som läsarna förväntar sig och som jag tror har just ett särskilt demokratiskt värde. Om vi tvingas helt eller delvis lägga ned papperet blir det nya mediestödets konsekvens att äldre läsare tvingas in i en expressdigitalisering de kanske inte är redo för. Det är olyckligt.

Andreas Gustavsson hoppas att den nya mediestödsnämnden tar på sig en offentlig roll och motiverar sina beslut.

– Det är bara så politiken kan börja föra en debatt kring konsekvenserna av stödet. Jag tycker att man bör förklara hur man tolkar föreskrifterna.

Flamman, chefredaktör Leonidas Aretakis. Har tidigare fått cirka tre miljoner kronor i driftsstöd. Omsättning cirka fem miljoner kronor. Ett pappersnummer per vecka.

Flamman:
”Plötsligt är marken borta”

Hur påverkas ni av osäkerheten?
– Jag skrev nyligen i ett nyhetsbrev att vi står över ett stup som Gråben. Den gamla amerikanska serien där en prärievarg jagar ett byte, alltid blir lurad och hänger kvar i luften i väntan på att gravitationen ska slå in. Det känns lite så. Man har jagat som tusan för att få saker att gå ihop, sen tittar man ner och plötsligt är marken borta.

– Situationen är orimlig. Det går inte att lägga upp en verksamhet om man inte vet om tre miljoner kommer försvinna ­eller inte. Vi kan inte ens göra en budget. Att regeringen ändå rammar igenom den här förändringen innan det är klart – som bäst är det slarvigt hanterat. Den större bilden är att man skär ned på mycket av det som berikar den svenska demokratin: bistånd, föreningsliv, kultur.

Hur har ni anpassat er?
– Vi har försökt hålla uppe ångan, fortsätta hålla samma höga kvalitet. Vårt tryckeri har varit vänligt nog att vänta med att ta fullt betalt för papperet, de sitter i samma båt som vi. Men vi har sagt upp ett reportervikariat. Vi som är kvar jobbar väldigt hårt och försöker bara hålla ihop det här tills vi får besked.

– Vi har ökat andelen digitala prenumeranter, infört stödprenumerationer och haft donationskampanjer. Vi drog in 330 000 kronor under hösten och utsåg Sveriges rödaste kommun, Orsa.

Vad hoppas ni på?
– Att vi får redaktionsstöd och att det och övergångsstödet blir tillräckligt stort så vi får tid att ställa om. Så vi slipper dra ner och kan fortsätta satsa.

Värsta tänkbara utfall?
– Att vi inte ens får övergångsstöd. Då måste vi fundera på om vi kan fortsätta komma ut varje vecka, alternativt gå över till månadstidning och renodla vår långsamhet mer. Ett annat sätt är att höja priset drastiskt för dem som vill ha papperstidningen.

– Vi vill fortsätta växa så mycket som möjligt, det är det enda vi kan göra. Den här tidningen har funnits sedan 1906 och kommer inte läggas ned i första taget. Flamman finns år 2906, lovade jag i mitt nyhetsbrev.

Fokus, chefredaktör Jon Åsberg. Fick 2023 drygt nio miljoner kronor i driftstöd, har tidigare bara haft särskilt redaktionsstöd. En tidning i veckan.

Fokus:
”Vet återigen inte  vad som ska hända”

Hur påverkas ni av osäkerheten?
– Vi har tidigare haft redaktionsstödet, och det skiljde väldigt mycket år till år hur mycket vi fick. I fjol gjorde vi om vårt arbetssätt så att vi blev en nyhetssajt som skickar ut en papperstidning en gång i veckan, i stället för tvärtom. Då fick vi driftsstödet, som är mer förutsägbart. Men nu står vi återigen där att vi inte vet vad som ska hända.

– Vi vill använda pengarna till att fortsätta vår digitala omställning och växla upp takten i den. Vi går inte runt och förbereder oss för att skära ned och sparka folk eller så. Det är snarare så att vi kan fortsätta hålla den här expansionstakten.

Vad hoppas ni på?
– Jag har inte riktigt förstått hur redaktionsstödet kommer att bedömas av nämnden. Men vi anser att vi uppfyller kriterierna för stödet.  Får vi lika mycket pengar som i år blir vi glada och tacksamma, får vi ännu mer blir vi ännu gladare.

Värsta tänkbara utfall?
– Vi räknar med att vi i alla fall ska få omställningsstödet, eftersom vi fick driftsstöd förra året.

Hur har ni anpassat er hittills?
– Mycket av det vi vill göra har vi skjutit på framtiden, i väntan på att ett besked kommer. Vi har inte budgeterat med stödet, eftersom det har varierat så mycket mellan olika år. Dock avvaktar vi med anställningar i väntan på besked från Mediemyndigheten.

Har ni förändrat verksamheten på något sätt för att bättre matcha de nya kriterierna?
– Nej, vi anser att vi uppfyller kriterierna. Vi tycker att vi ska kvala in på mångfaldskriteriet, för vi är det enda klassiska nyhetsmagasinet i Sverige.

Aktuellt i Politiken, chef­redaktör Jenny Åkervall. Har fått ­mellan fyra och fem miljoner kronor i pres­stöd årligen. ­Papperstidning varannan vecka.

Aktuellt i Politiken:
”Vi har skurit i en mängd olika kostnader”

Hur påverkas ni av osäkerheten?
– Det försvårar den långsiktiga planeringen. Nu kommer nästan halva verksamhetsåret att ha passerat innan vi vet om, eller hur mycket, pengar vi får. Då kan vi inte göra några satsningar, utan vi måste vara återhållsamma med allting.

Vad hoppas ni på?
– Först och främst att vi ska få övergångsstödet under det ­första året. Sen hoppas vi att vi ska bli beviljade det allmänna redaktionsstöd som rikstäckande tidningar är berättigade till och att det blir så stort som möjligt.

Värsta tänkbara utfall?
– Det är att vi inte får något stöd alls. Det skulle vara en väldigt tuff smäll och innebära omfattande nedskärningar.

Hur har ni anpassat er hittills?
– Vi har skurit i en mängd olika kostnader. Vi har dragit ned på utgivningen av vår papperstidning till varannan vecka och gått från posttidning A till posttidning B, vilket gör att det tar längre tid innan tidningen når prenumeranterna. Vi tar i princip inte in frilansmaterial längre. Vi har också sagt upp stöd för prenumerationsvärvning och jobbar mer med egna lösningar i våra egna kanaler.

Har ni förändrat verksamheten på något sätt för att bättre matcha de nya kriterierna?
– Vi har startat en podd och gör mer rörligt material, eftersom en förändring i reglerna gör att det också räknas nu. Vi har också en större andel nyheter i tidningen och mindre andel opinionsmaterial. Webben har också blivit vår huvudprodukt i stället för papperstidningen. Det är för att svara upp mot kraven på redaktionellt innehåll. Vi har också breddat innehållet genom att bjuda in olika tankesmedjor att bidra, allt från Katalys till Timbro, så att läsarna ska få fler perspektiv.