Feminas nya inriktning: granska samhällsfrågor som berör

Aller Media-ägda Femina har sedan 1944 varit ett magasin inriktat på mode, skönhet och livsstil. Reportagechefen Malin Roos började på tidningen för tre år sedan efter att ha arbetat 20 år på Expressen.

– När jag fick frågan om att börja på Femina så var det uttalat för att förstärka innehållet. Skriva och publicera mer berörande. Traditionellt har det inte varit så mycket samhällsjournalistik i kvinnomagasinen.

Flera nya började samtidigt som Malin Roos, och tillsammans kom de fram till att de skulle ha målsättningen ”berör på djupet, tar ytan på allvar”.

Annons

– Jag som reportagechef och hela redaktionen jobbar väldigt mycket utifrån den, oavsett om det handlar om granskningar, stora porträttintervjuer eller mer snabba vinklar om skönhet på sajt.

Enligt Malin Roos har Femina just nu den största printupplagan av livsstilsmagasinen i senaste Orvestomätningen. Även digitalt har sidvisningarna ökat med 300 procent på två år.

– Medierna i P1 har ofta sagt att man inte kan göra den transformationen att gå från tidskrift och bli digital, men det tycker jag att vi har visat att man kan. Vi har medvetet anpassat innehållet efter vad vi tror att läsarna vill ha, men väjer inte för några ämnen.

Det här året har Femina skrivit om till exempel gängkriminalitet, terrorism och prostitution, berättar hon.

– Men vi gör det utifrån ett kvinnligt perspektiv. Om vi skriver om gängkriminaliteten i förorten så träffar vi mammorna i Järva till exempel. Skriver vi om prostitution så följer vi dem som arbetar med att hjälpa kvinnor och flickor ur prostitution.

Reaktionerna har varit positiva.

– Det ena utesluter inte det andra. Våra läsare vill veta vilken foundation som är den bästa men vill också bli utmanade och blir ännu mer pålästa i aktuella samhällsfrågor.

Granskningen av barn- och ungdomspsykiatrin har fått stor respons och telefonen har gått varm. Att granskningen sampubliceras i Aftonbladets kanaler gör att det drar ännu fler läsare till Feminas sajt. Den kommer också att publiceras i magasinet, men inte i lika många delar.

Att publicera digitalt först är ett nytt sätt att tänka för Femina. Snittåldern för printläsarna är äldre, 50+ och lite till, digitalt ligger den lägre.

Berättelsen och granskningen av BUP har tre mammor som utgångspunkt, tre kvinnor vars barn har fastnat i köerna till BUP.

– Vi lät dem under ett halvårs tid, föra videodagbok eller skriva dagbok för att visa hur vardagen ser ut när man kämpar för sitt barn. Men vi har också pratat med anställda på BUP som ger sin bild av verksamheten inifrån. Vi har jobbat tajt med vår duktiga videodesk i hela projektet.

Hela redaktionen består idag till stor del av ganska rutinerade kvällstidningsrävar, berättar Malin Roos.

– Men vi vill inte bli någon ny kvällstidning, utan det gäller för Femina att hitta sin egen profil och plats på mediekartan, vi är övertygade om att den både finns och behövs.