Flexpensionsbråket på public service växer
Unionen och Medieföretagen är överens om att införa bland annat flexpension för journalisterna på public service, men Journalistförbundet har lämnats utanför förhandlingen. Medieföretagen säger nu till Journalisten att de är öppna för att diskutera flextid, men Journalistförbundets förhandlingschef Johan Lif är kallsinnig: ”Vi tänker inte bara sätta oss ner och tacka ja till villkor som vi inte varit med och förhandlat”, säger han.
Journalisten har tidigare berättat om Journalistförbundets kritik mot motparten Medieföretagens vägran att samförhandla flexpension på SVT, SR och UR.
Förhandlingarna mellan Medieföretagen och Unionen på public service-företagen är i praktiken avslutad och en överenskommelse har nåtts om att en del av löneökningarna avsätts till tjänstepension som ska vara möjlig att ta ut innan man fyller 65, och göra det möjligt att gå ner i arbetstid mot slutet av arbetslivet. Överenskommelsen berör också andra frågor. Journalistförbundet och Unionen ville samförhandla villkoren för journalisterna på public service, men arbetsgivarparten vägrade.
I höstas träffades en principöverenskommelse rörande flexpension mellan Unionen och Akademikerförbunden, som inte omfattade Journalistförbundet. Anledningen till att public service-företagen inte ville förhandla med Journalistförbundet om flexpension var att Journalistförbundet kom in sent i förhandlingarna, uppger Charlott Richardson, förbundsdirektör för Medieföretagen.
– Jag beslutade mig då att kalla ihop ett styrelsemöte i Medieföretagen, för mitt mandat från styrelsen gäller bara vid förhandlingar med Unionen och Akademikerna enligt principöverenskommelsen. En enig styrelse beslutade att det inte gick att ta in Journalistförbundet i ett så sent skede då de inte varit en del av hela förhandlingsprocessen som pågått sedan i höstas, säger Charlott Richardson.
Hon uppger att det var av strikta formella skäl.
– Journalistförbundet är inte en part i de överenskommelser om flexpension som slutits med sju förbund, sammanlagt 22 avtal, och att det inte är så att public service-företagen nonchalerar sin största motpart. Samtidigt har jag sagt till Journalistförbundet att vi kan sätta oss ner om de yrkar på att flexpension ska vara med i avtalsförhandlingarna. Då ska vi beakta det vid förhandlingsbordet.
Men Journalistförbundets förhandlingschef Johan Lif är kallsinnig.
– Vi är inte bundna av ett avtal som Medieföretagen träffat med Unionen och vi kan inte acceptera villkorsförändringar som vi inte varit med och förhandlat. På public service-området hade det varit smart att ha en samförhandling. Vi erbjöd företaget att få en förhandling, och förenkla processen. Nu blir tillvaron lite mer komplicerad, säger Johan Lif.
Om Unionenanslutna journalister nu får flexpension i sina avtal, medan journalister anslutna till Journalistförbundet inte får det uppstår en komplicerad situation, menar Johan Lif.
– Det finns saker i avtalet som träffats med Unionen som är ganska verkningslösa om inte Journalistförbundet också har samma villkor.
– Det här är ett försök från arbetsgivarna att splittra facket, säger Johan Lif.
Inom public service organiseras journalister både av Unionen och av Journalistförbundet. Men eftersom kollektivavtalen skiljer sig åt har återkommande anklagelser om underbudskonkurrens för att locka medlemmar riktats mellan förbunden, inte minst när det gäller villkoren för programanställningar. Journalister har möjlighet att byta mellan de två fackförbunden, vilket också sker.
I morgon fredag träffas Journalistförbundet och Medieföretagen för att överlämna delar av kraven i avtalsrörelsen.
Pär Jansson
Johannes Nesser
