Förbundets kritik mot IFJ: ”Ur ett svenskt perspektiv vill jag kalla det ett haveri”

Journalistförbundet är en av medlemmarna i IFJ, Internationella Journalistfederationen, som håller kongress vart tredje år.

Den här gången samlades cirka 250 deltagare från olika journalistorganisationer i diktaturen Oman, vilket tidigare har kritiserats av förbundsordförande Ulrika Hyllert.

Tillsammans med de övriga nordiska länderna hade Journalistförbundet en förhoppning att demokratiarbetet inom IFJ skulle bli bättre den här gången. Så verkar inte ha blivit fallet, enligt ombudsman Victoria da Silva, som var där för Journalistförbundets räkning.

Annons

I ett inlägg på Facebook kritiserar hon demokratiarbetet på kongressen, som hon kallar för ”ett haveri”.

– Generellt kan man säga att demokratin inte fungerar på samma sätt där som det vi i Sverige, eller de nordiska länderna är vana vid. Så ur ett svenskt perspektiv vill jag kalla det ett haveri, säger Victoria da Silva (bilden) till Journalisten.

Exempelvis berättar hon att det bara fanns en kandidat att välja på till ordförandeposten inom IFJ och likadant med vice ordförande-posten. Detta var inte heller något som hade annonserats innan kongressen startade, utan det fick deltagarna reda på en timme innan röstningen skulle ske.

– I Sverige är vi vana vid att en valberedning tar fram olika kandidater. Om jag hade fått veta ett par veckor innan att det bara fanns en kandidat hade man kanske kunnat förbereda sig på det? Vi hade förhoppningar att en annan kandidat skulle ställa upp men den personen drog sig ur kort innan. Det snackades mycket kring valet och var mycket röstfiske.

Victoria da Silva valde att rösta nej till den kandidat som erbjöds. Hon menar också att det är oklart vad som hade hänt under omröstningen om det hade blivit för många nej-röster till posterna som ordförande och vice ordförande.

– Det finns ingenting nedskrivet om hur valen ska gå till inom IFJ. Det är också en sak som man kan vara självkritisk till inför kongressen, att vi borde skrivit en motion om det. Vi inom de nordiska förbunden har jobbat mycket med att det ska bli mer slutna val inom IFJ, vilket det inte alltid har varit. Under förra kongressen gick det exempelvis runt en person inne i salen och ”hjälpte” folk att rösta vilket det i alla fall inte var den här gången. Nu fick man gå in i slutna rum och rösta.

Är känslan att det är uppgjort?

– Delvis är det så, det är i alla fall inte omöjligt. Vissa personer har suttit länge inom IFJ och man undrar hur de kan ha sådant stöd när det inte sker mycket förändring.

De nordiska förbunden hade inför kongressen gemensamt verkat för att få in norska Espen Brynsrud, från det norska journalistförbundet, i den exekutiva kommittén. Detta för att på så sätt få bättre insyn i IFJ.

Dansken Mogens Blicher Bjerregård kandiderade också till posten som kassör i IFJ:s styrelse, men ingen av dem lyckades ta sig in.

– Vi kanske är för dåliga på att kampanja? Vi vet inte vad som ligger bakom att de inte valdes, säger Victoria da Silva.

Vad behöver göras för att demokratin ska stärkas inom IFJ?

– En sak är att få till mer regler kring hur valen går till. Det måste finnas nedskrivet i stadgar hur det ska gå till i en sådan här organisation. Upplevelsen är att det inte känns bra, det behöver vara mer transparant.

Fokus på kongressen låg på att hitta sätt att jobba mot övervakning av journalister och mot straffrihet för brott mot mediearbetare. Vad gjordes för framsteg gällande detta?

– De var mycket paneldebatter och man vill att det ska till mer resurser, vilket i grunden är en bra grej, men det kan vara svårt att genomföra i praktiken eftersom sammanhanget är så stort.

Så inga konkreta framsteg?

– Man fick bland annat till underskrifter för journalister i Jemen vilket är bra. Sen skrev Norge en motion vad gäller journalister i Oman, där man försökte namnge en journalist som nyligen fängslats i landet. Vi ville sätta press på regimen i Oman men då blev det Omanska förbundet inte nöjda, de vill sköta det här på sitt sätt. Det slutade med en motion där personen inte blev namngiven, så det är väldigt små steg framåt skulle jag säga.

Behöver Journalistförbundet fråga sig om man ska vara med i IFJ framåt?

– Det finns också bra saker med IFJ, som exempelvis deras biståndsarbete. De pengar vi skänker genom bistånd går via IFJ och då skulle vi behöva hitta nya sätt för det eftersom man har bra verksamheter som stöttar journalister i olika länder. Det är också en mötesplats för journalister från hela världen vilket är bra. Just nu känns det inte som ett alternativ att lämna även om jag periodvis hade lust att slänga röstkorten och lämna, när jag var på plats i Oman. Men i slutändan är det upp till Förbundsstyrelsen att bestämma en sådan sak, säger Victoria da Silva.

Som Journalisten har berättat tidigare finns det inom det danska förbundet en diskussion huruvida man bör lämna IFJ. Inför kongressen uppgav Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert att de också diskuterar sådana frågor.

– Det finns bara en organisation för världens journalistförbund, och den driver frågor som är viktiga, framför allt frågor om säkerhet för journalister och stärkt pressfrihet. Till skillnad från de andra nordiska ländernas journalistförbund har vi i Svenska Journalistförbundet dessutom biståndsverksamhet via Union to Union och i de biståndsprojekten, som vi är mycket nöjda med, spelar IFJ en mycket viktig roll, sa hon bland annat då.

Enligt förbundets egna uppgifter lägger man i år 525 000 kronor på IFJ, där hela avgiften går till olika bistånd. 

– Vi har koll på hur varenda krona används eftersom det går till olika biståndsprojekt. Så det är via medlemsskapet i IFJ som vi uppfyller vårt uppdrag om internationellt arbete i handlingsplanen. Det finns kongressbeslut på att vi ska vara med, säger Ulrika Hyllert till Journalisten idag.