Förbundsstyrelsen splittrad Tidningsavtal under protest
Uppgörelsen om ett nytt avtal för de 6 000 journalisterna på TU-området splittrade Journalistförbundets styrelse.Tre ledamöter reserverade sig mot att SJF skrev under avtalet i tisdags.
Uppgörelsen om ett nytt avtal för de 6 000 journalisterna på TU-området splittrade Journalistförbundets styrelse.
Tre ledamöter reserverade sig mot att SJF skrev under avtalet i tisdags.
De tre ledamöterna är kritiska till flera skrivningar.
– Det finns flera bra inslag i avtalet men förbundet har svikit viktiga mål och principer på tre punkter, säger Alf Lindberg som tillsammans med ledamöterna Biörn Torbiörnsson och Susanne Björkenheim reserverat sig.
– Vi är kritiska till uppgörelsen om anställningsformerna, att FS frångått en viktig princip när det gäller OB-höjningen och att avtalet saknar låglöneprofil, säger Alf Lindberg.
Reservanterna är bland annat kritiska till att avtalet medger vikariat på högst tolv månader, eller längre om klubb och företag är överens, för att ersätta ordinarie medarbetare på annan tjänst i företaget. Tidigare kunde en sådan vakans besättas av en vikarie under högst sex månader.
– Det här ger arbetsgivarna stora möjligheter att dribbla med tjänster och tillsätta med en lång rad nya vikarier. I förlängningen riskerar vi att antalet tillsvidareanställda skärs ned och att vikarierna blir fler.
Alf Lindberg säger att det är bra att SJF kunnat komma överens med TU om ett nytt och rättvisare OB men att reservanterna vänder sig mot att höjningen på åtta procent räknas av från löneavtalets nivå.
– Förbundet har tidigare alltid krävt att OB-höjningar till stor del ska betalas genom extra påslag, eftersom arbetsgivaren genom att lägga om arbetstider kan styra kostnaden. I och med att höjningen av OB betalas med pengar som annars skulle ingått i potten har vi frångått vår tidigare princip.
Alf Lindberg säger också att förbundsstyrelsens majoritet släppt kravet på en låglöneprofil i avtalet genom att backa på kravet om enbart krontalshöjning i det generella påslaget och storleken på garantibelopp ur potten. Garantibeloppet innebär att varje medarbetare garanteras 150 kronor per månad ur potten. Det är ett för lågt belopp, tycker Alf Lindberg.
– Avtalet är underskrivet. Det är den verklighet vi har att jobba efter. Jag tänker kämpa för att mina farhågor, att arbetsgivarna ska missbruka anställningsformerna, inte förverkligas.
SJFs ordförande Håkan Carlson tycker att det är beklagligt att FS inte var enig i sitt beslut att skriva på avtalet eftersom en majoritet i styrelsen tycker att avtalet är bra.
– Hade vi inte skrivit på nu hade alternativet varit att vänta till i april med att få ett avtal.
TUs fulltecknade almanacka medgav helt enkelt inte några fler förhandlingsdagar förrän i vår.
– Jag tror inte att vi vunnit något på att vänta för att få ut mer. Vi hade förhandlat i botten. Hade vi ajournerat förhandlingarna nu är jag övertygad om att vi helt fått börja om från början i april.
Håkan Carlson är nöjd med avtalet även om förbundet fått backa på en del punkter, till exempel anställningsformerna.
– Men många av dem har vi redan i andra avtal och vi avvisade TUs krav på visstidsanställning och provanställning utan några villkor.
Ett av förbundets huvudkrav var OB-frågan. Där är Carlson tillfreds med den konstruktion som förbundet uppnått.
Han tycker att SJF lyckats förhandla fram ökade möjligheter att tillvarata vikariernas villkor. Företagen måste till exempel informera journalistklubben innan vikariat om minst tre månader tillsätts.
Däremot är han missnöjd med att upphovsrättsfrågan tog så mycket kraft under förhandlingarna, när TU sedan drog tillbaka sitt huvudkrav om förändringar i upphovsrätten.
– Vi ägnade 17 dygn åt upphovsrätten till ingen nytta. Den kraften hade vi kunnat lägga på andra diskussioner.
TUs förhandlingschef Bertil Dejke är i huvudsak nöjd med avtalet.
– Framför allt är det tillfredställande att vi nu fått samma möjligheter som andra när det gäller provanställning och andra anställningsformer.
Varför valde ni att plocka bort upphovsrätten ur förhandlingarna? Det var ju TU som drev på att frågan skulle behandlas.
– Vi insåg att vi inte skulle nå ett resultat som vi kunde leva med. Den skiss som förelåg hade snarare bromsat än främjat företagens utveckling och då valde vi att hoppa av.
Håkan Carlson har en annan uppfattning:
– Jag tror att det är en missbedömning av TU. Företagen hade tjänat på en central uppgörelse.
Fotnot: Läs mer om avtalets konstruktion i SJFs information på www.sjf.se
