Förnyad kritik mot nya mediestödet efter propositionen
Flera socialdemokratiska ledarsidor kritiserar regeringens förslag till nytt mediestöd, för att hota andratidningarnas framtid. Också nischtidningar som Flamman är oroade. ”Vi fyller en viktig funktion för demokratin”, säger Flammans chefredaktör.
Igår kom regeringens proposition Ett hållbart mediestöd för hela landet, som kulturminister Parisa Liljestrand presenterade i förra veckan. Flera frågetecken finns dock kvar. Myndigheten MPRT, som fördelar mediestödet, ska enligt Dagens Media skicka ut de föreskrifter som ska gälla för medeltilldelningen på remiss till mediebranschen inom kort.
Propositionen tas emot med oro på flera håll i mediebranschen. På de Bonnierägda andratidningarna Länstidningen i Östersund och Dala-Demokraten kritiserar de socialdemokratiska ledarskribenterna Lovisa Arvidsson och Jenny Wennberg förslaget för att hota den politiska mångfalden i lokaltidningssverige genom att slå undan benen för andratidningarna – som på flertalet orter är s-märkta – när det nya redaktionsstödet väntas gynna tidningar med större redaktioner.
De nationella vänstertidningarna Dagens ETC och Flamman vädrar också oro. ETC-grundaren Johan Ehrenberg ser en politiskt motiverad samhällsomvandling i stödets utformning: ”Ingen slump att nya mediestödet slår mot radikala krafter”.
Flamman gick på tisdagen ut med en uppmaning att stödprenumerera på tidningen, när mediestödet till nationella medier minskar till förmån för lokala och regionala. Chefredaktören Leonidas Aretakis skriver i ett nyhetsbrev att Flamman står inför en kris. Till Journalisten säger Aretakis att kulturministern visserligen sagt att nischtidningarna ska få fortsatt stöd om de bedöms bredda den nationella mediemångfalden.
– Det gör vi ju uppenbarligen – från socialistiska Flamman till kristdemokratiska Dagen är vi kompletterande röster till de stora koncernerna. Så egentligen borde jag inte vara orolig. Men jag blir ändå det, då Svegfors utredning föreslog att 82 procent av nischtidningarnas stöd ska bort på längre sikt. Trots att vi bara utgör 14 procent av totalen. För helheten handlar det om att spara in kaffepengar, men för oss är det existentiellt.
– De amerikanska nätjättarna har ju tagit över annonsmarknaden, och visst, då hade man kunnat säga: låt hälften av tidningarna dö, affärsmodellen håller inte. Hade det gällt glass eller solglasögon hade jag hållit med. Men nu gäller det tidningar – som vi tillsammans bedömer fyller en viktig funktion för demokratin, säger Aretakis.
Expressens kulturreporter Anna Gullberg propagerar å sin sida i en kommentar för det av regeringen och Svegfors avvisade förslaget om nollmoms för nyhetsmedier. ”Det behövs ingen politisk klåfingrighet som tar sig rätten att säga vad som ska publiceras och hur”, skriver Gullberg, och passar på att kritisera public service för att bedriva ”redaktionellt sanktionerad tiggeriverksamhet” genom försöken att säkra fortsatt finansiering.
Som aviserat innehåller regeringens proposition ett nytt så kallat demokrativillkor, vilket kritiserats av bland andra Journalistförbundet för att hota yttrandefriheten. Enligt propositionen ska mediestöd få lämnas ”för allmänna nyhetsmedier vars publicistiska verksamhet inte väsentligt verkar mot grunderna för det demokratiska styrelseskicket eller väsentligt är i konflikt med respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, värdighet och personliga integritet.”
