Förtroendeklyfta på Radio Malmöhus
65 procent av de anställda på Sveriges Radio Malmöhus vill byta arbetsplats. 81 procent saknar förtroende för kanalens ledning.
65 procent av de anställda på Sveriges Radio Malmöhus vill byta arbetsplats. 81 procent saknar förtroende för kanalens ledning.
I somras gjorde Journalistförbundet och Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF) en undersökning av hur personalen på Radio Malmöhus såg på sin arbetssituation och på kanalens ledning. 55 av 82 anställda svarade på fackens frågor.
Svaren tyder på ett utbrett missnöje med såväl ledning som arbetssituation.
Några exempel: 45 av de svarande (81 procent) anser att ledningen påverkar stämningen på arbetsplatsen negativt. 34 personer (61 procent) anser att det saknas förutsättningar för att göra ett arbete av hög kvalitet.
Men 29 (53 procent) av de svarande tycker ändå att ledningen bemöter dem korrekt. Det sägs i rapporten att nuvarande ledning också har goda sidor. Men den är inte bra på avgörande frågor som ekonomi, personalpolitik, framförhållning och journalistik.
Rapporten har redovisats för personal och kanalledning och SRs ledning i Stockholm.
– Huvudkritiken gäller dålig kommunikation, säger Anna Bubenko, SJF-ombud på Radio Malmöhus och ledamot i SR-klubbens styrelse. Folk förstår inte hur chefen resonerar. Man drar in vikariat utan att reflektera över hur programmen ska göras.
Bakgrunden är att kanalens ekonomi radikalt försämrats under senare år. Journalisterna är bekymrade över att neddragningarna drabbar programmens kvalitet.
Många av problemen har hängt med sen riksradion och lokalradion slogs ihop 1993.
Då fick exempelvis Radio Malmöhus ny växel. 1996 upptäckte Telia att man missat att installera samtalsmätare och skickade en räkning på 1,3 miljoner kronor.
SR tvistar nu med Telia om vad kanalen ska betala. Tills vidare avsätter Radio Malmöhus 450 000 kronor per år till skulden.
Nu har ledningen också insett att den måste budgetera för att betala en övertidsskuld till personalen.
Till det kommer att ett nytt datasystem kräver nya licenser som kanalen själv måste finansiera.
– Under 1997 uppstod ett underskott på 2,1 miljoner kronor, säger Anna Bubenko. Den största posten var Telias räkning. Vid början av 1998 var underskottet 1,1 miljoner. Under året har det ökat till 1,7 miljoner.
Allt detta gör att kanalen drar ner på vikariat, tjänster och stoppar övertidsarbete.
Sveriges Radios VD Lisa Söderberg hänvisar till att hela SR under de senaste åren genomfört ”våldsamma” rationaliseringar.
– Jag vet att det är speciella problem i Malmö. Man har dragit ner hårt och det tar ett tag att hitta den rätta kostymen. Men de jobbar med ett projekt, där personalen är involverad, för att få bukt med problemen.
Projektledare är nyhetschefen Stefan Nilsson, som ser fackens rapport som ett tydligt tecken på att det finns problem.
– Det finns en djup förtroendeklyfta, säger han. Ledningen har svårt att förklara besparingarna. Personalen tror inte att ledningen klarar av sina uppgifter.
Det projekt han leder syftar till att förbättra samarbetet mellan P4- och P1-medarbetarna. Tanken är att de ska jobba ämnesinriktat i stället för efter vilken kanal de tillhör.
Journalistklubbens ordförande på SR, Lasse Andersson, är väl medveten om förhållandena på Radio Malmöhus.
– Efter sammanslagningen behöll folk sina företagskulturer från de gamla bolagen. De har sen aldrig smält samman till en enhet. Det brister i förståelse mellan avdelningarna.
Han tycker att det är bra att det startas ett projekt för att komma tillrätta med problemen.
– Den nuvarande ledningen måste reda ut det här, säger Lasse Andersson.
Radio Malmöhus stationschef Sven Linderoth är på semester och har varit oanträffbar för kommentar.
