Gå direkt till textinnehållet

Fotografen Angelica Elliott vill skildra det vanliga Rågsved

Efter en svår förlust började fotografen Angelica Elliott dokumentera sin nya tillvaro. Genom att ta nya bilder försökte hon sudda ut de otäcka som etsat sig fast på näthinnan. Med sin konstnärliga blick på foto tipsar Elliott pressfotografer om att släppa det skolade och låta bilderna vara mindre perfekta.

Nästan längst ut på gröna linjen mot Hagsätra ligger Stockholmsförorten Rågsved. Här har fotografen Angelica Elliott tagit bilderna som ingår i hennes sju år långa fotoprojekt där vardagen, miljöerna och vännerna skildras. Själv beskriver hon sina bilder som personliga, med en dokumentär botten. 

Angelica Elliott använder olika typer av analoga kameror. Bland annat ”nackspärrskameran” Mamiya RB67 – en analog mellanformatskamera som hjälper henne att få fram ett stillsamt uttryck. Bilderna redigeras sparsamt i efterhand.

Vad betyder fotografi för dig?
– Det är mitt språk, det är så jag uttrycker mig, säger hon.

Annons Annons

2012 dog Angelica Elliotts dåvarande pojkvän. Kort därefter flyttade hon till Rågsved och började föreviga sin nya omgivning. Fotograferandet blev ett sätt att bearbeta sorgen.

– Jag led av postraumatisk stress och hade jobbiga bilder i huvudet, jag försökte bara ta nya för att komma bort från dem som fanns inom mig. Varje dag tog jag en ny bild när jag vaknade.

På bilderna finns ofta männi­skor, både sådana som står henne nära men också folk som hon lärt känna under projektets gång. Ofta sitter Elliott på det lokala fiket eller puben i det hästskoformade centrumet för att få kontakt med Rågsvedsborna.

Hur gör du för att gå nära folk som du inte känner med kameran?
– Det har tagit tid, ibland går jag och träffar dem utan kamera för att vi först ska få känna på varandra. Sen har jag en regel att aldrig fotografera någon som inte vill bli fotad. Det måste vara en överenskommelse.

Att skapa förtroende och lära känna platsen är avgörande tycker hon. Och det måste få ta tid.

– Sen handlar det också om att jag är intresserad av människor, inte bara av att få en bild av dem. 

Jim Goldberg, JH Engström och Saul Leiter har alla inspirerat henne med sina fotografier.

– Jag gillar att de leker med olika format och ibland även skriver på bilderna. Jag dras till det operfekta, säger hon.

Vad hade du tagit med dig in i ett jobb som pressfotograf?
– Det konstnärliga seendet. Jag hade tagit med mig något oskolat, och vågat tänka utanför boxen. Men jag tycker det finns jätteduktiga pressfotografer som tar konstnärliga bilder. Jag tycker att pressfotot tagit en konstnärlig vändning.

Att ha saker i förgrunden och att låta motiven vara vardagliga är några knep för att skapa den perfekt imperfekta bilden. 

– Att inte ha rätt komposition hela tiden är också bra. Det får gärna vara lite suddigt, lite för mörkt, överexponerat eller stark blixt. Jag tror inte att jag tänker så mycket i stunden när jag fotar, jag är ganska intuitiv.

Tänkandet sker oftast efteråt när Elliott ska sätta ihop sina bilder till en berättelse. 

– I det här projektet kändes det viktigt att visa att jag bodde här. Det fick inte bli något stereotypt förortsprojekt där det verkar som att någon varit på besök. Därför använder jag årstiderna och låter samma platser återkomma, med samma gubbar på krogen olika gånger. På så vis ser man tidens gång.

Du berättar om Rågsved på ett ganska kärleksfullt sätt, vad tänker du kring hur förorter ofta skildras?
– Jag tycker att det finns mycket mer att berätta som sällan får utrymme i media.

– Från ett politiskt perspektiv tycker jag att man ska satsa på förorten, men jag har aldrig känt mig otrygg här. Jag tycker att jag genom min estetik undviker att försköna platsen, visar att det inte är någon idyll. Men det är en idyll för mig. 

Men lusten att dokumentera sträcker sig bortom söderförorten. Nästa projekt som ännu är hemligt, handlar inte om någon geografisk plats. 

Angelica Elliott

Ålder: 33 år. Född i USA, bott i Sverige sedan tre års ålder.
Bor: I Rågsved söder om Stockholm
Utbildning: ”Ingen traditionell fotoskola.” 
Jobbar: På restaurang men drömmer om mer tid i mörkrummet. Tar ibland mindre fotojobb.
Fotografer jag inspireras av: Robert Frank, Diane Arbus, JH Engström, Anders Petersen, Jim Goldberg, Saul Leiter.
Fotograferar: Analoga stillbilder. Skulle gärna utforska rörlig bild, ”men har skitstor respekt för alla som håller på med det, gud vad svårt”. 
Aktuell med: Foto­utställningen Angelica Elliotts Rågsved på Stadsmuseet i Stockholm, pågår till den 15 januari 2023.  

Hanna Schück   

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler