Fredrikssons kritiserade skalbolagsaffärer Bekymret TU inte vill ta i
— Inte bra, men vi tänker inte agera.TUs styrelseledamöter är uppenbart bekymrade över den negativa uppmärksamhet Stig Fredrikssons tvivelaktiga skalbolagsaffärer orsakat. Journalisten kan här presentera omdömen från de flesta av TU-styrelsens ledamöter. Fredriksson själv väljer dock sin vanliga linje:— Inga kommentarer.
— Inte bra, men vi tänker inte agera.
TUs styrelseledamöter är uppenbart bekymrade över den negativa uppmärksamhet Stig Fredrikssons tvivelaktiga skalbolagsaffärer orsakat. p(ingress). Journalisten kan här presentera omdömen från de flesta av TU-styrelsens ledamöter. Fredriksson själv väljer dock sin vanliga linje:
— Inga kommentarer.
Att chefredaktören på Jönköpings-Posten och tidningskungen Stig Fredriksson retar journalister och ibland också läsare med sina minst sagt okonventionella metoder, är kanske inte så konstigt. Med erkänt hårda förhandlingsmetoder, med förändringar som saknar motstycke och med historiens största upplageras bakom sig, får man räkna med kritik.
Men när Dagens Nyheter för en månad sedan i ett stort och väl genomarbetat reportage om skalbolagskungen Seth-Roland Arnér, drar in Stig Fredriksson i historien som en av dem som tjänade grova pengar på brotten – 17 miljoner enligt DN – då förväntar man sig ett bredare och tydligare avståndstagande.
Inte minst från Tidningsutgivarna; Fredriksson är inte bara en av kretsens mäktigaste män, han sitter alltså också som ordinarie ledamot i TUs styrelse. Men ingenting…
Alla Fredrikssons affärer har visserligen hållit sig inom lagens råmärken, men som DNs reporter sammanfattar: “…att de brott som faktiskt begicks – som Seth-Roland Arnér dömdes för i tingsrätten – aldrig hade kunnat utföras utan din (Fredriksson, vår anm) hjälp.”
Påverkar inte detta TU? Måste inte TUs styrelse göra något nu?
Vi fann dessa frågor intressanta och började ringa runt till de 15 ledamöterna. De vi nådde gav oss bilden av en bekymrad krets; en samling som helst velat slippa se detta och som inser att inte bara Fredriksson själv drabbas av ett förtroendefall. Och som på något vis uttrycker lättnad över att Journalisten tar i “fallet”. Men ändå känner ingen av dem sig manad att själv göra något. Man kan undra varför?
Kanske väljer man samma metod som Stig Fredriksson själv brukar — sticker huvudet i sanden och hoppas att faran ska passera.
Undrar om detta strutsbeteende verkligen är så klokt…?
Lars Ander, VD Nya Wermlandstidningen, Karlstad:
— Nej, jag uttalar mig aldrig om enskilda ledamöter i TUs styrelse. Dessutom är det valnämnden som utser styrelseledamöterna. Ska någon göra något är det väl den.
— Men det är klart att jag inte tycker att man ska hålla på med skalbolagsaffärer. Men i det här fallet är det väl mest en belastning för Fredriksson själv.
Hans Bergström, chefredaktör på Dagens Nyheter:
— Min grundsyn är att TUs styrelse består av stora utgivare i hela landet. Vi har en partsroll i förhandlingar om bland annat löner och upphovsrätt. Det vore konstigt om inte den högste chefen för Herenco-koncernen var med.
— Min spontana reaktion på uppgifterna om skalbolagsaffärerna är att de förefaller att vara ett utslag av 80-talsklimatet.
Hans Bergström är medveten om att Fredriksson i avtalssammanhang framstår som en hök, men han menar att det inte är hela sanningen om honom.
— Jag känner honom även från andra sammanhang. Han är en rätt så intressant person. Han är sociolog i botten och har betydligt vidare vyer än de ekonomiska. Mitt intryck är inte att han är en snävt kommersiell person.
Bengt Braun, VD Marieberg (svarar kortfattat genom sin sekreterare):
— Stig Fredriksson är en tillgång i TUs styrelse. Jag tänker inte agera.
Doris Gunnarsson, chefredaktör på Hallands Nyheter:
— Jag har ingen kommentar. Jag vet för lite om det.
Peter Hjörne, chefredaktör Göteborgs-Posten, Göteborg:
— Jag har svårt att uttala mig om andra personers lämplighet i en styrelse.
— Stig Fredriksson har ju inte begått några oegentligheter – hade det varit fallet hade också situationen för TU varit annorlunda. Nu är detta mest en belastning för Fredriksson själv och hans eget bolag.
— Sen är det en annan sak vad jag anser om affärer av den här typen, vi håller inte på med sånt och jag menar att ett tidningsföretag ska vara oerhört försiktig med verksamhet som kan skada förtroendet. Jag tänker inte agera.
Göran Johansson, VD på Hallandsposten:
— När det gäller Herencos skalbolagsaffär tycker jag att det är märkligt att historien kommer upp nu. Den är ju tio år gammal. Jag tror att man måste ta hänsyn till hur läget var i mitten på 80-talet och hur det är i dag, inte minst på lagstiftningsområdet. Stig Fredriksson gjorde inget olagligt, han gjorde som många företagare gjorde på den tiden.
Rolf Jonsson, VD på Sundsvalls Tidning:
— Jag vet för lite om affären. Det är en komplicerad fråga att ta ställning till. Stig Fredriksson har i alla fall inte begått något brott.
Rolf Jonsson anser dock att Stig Fredrikssons agerande kan vara diskutabelt. Men han betonar att det är TUs valnämnd och årsmöte som ska ta ställning till om Fredriksson bör omväljas.
Ernst Klein, chefredaktör på Östgöta Correspondenten:
— Detta är en fråga mellan Fredriksson som tidningsledare och hans läsare. Jag kan inte se att den är riktigt relevant om man vill ifrågasätta hans plats i styrelsen. Är någon vald så är det de som valt honom, i det här fallet årsmötet, som ska ta ställning till om han ska sitta kvar.
— Det är ingen hemlighet vad jag tycker om skalbolagsaffärer. Men det skulle föra mycket långt om TUs styrelse skulle ta ställning till enskilda tidningsägares affärer, om de inte är brottsliga. Jag anser inte att vi ska sätta oss till doms. Det är dessutom en gammal affär.
Sune Lundh, VD på Värmlands Folkblad och medlem i TUs presidium:
— Jag ogillar i princip skalbolagsaffärer, men känner inte till mer om Stig Fredrikssons affärer än vad DN har berättat. Det är inte bra att agera så att man utsätter sig för sån kritik.
Sune Lundh tycker i övrigt att det är svårt att uttala sig när det inte finns någon fällande dom. För egen del skulle han aldrig ha gett sig in den sortens affärer som han betecknar som “i gränszonen”.
TUs styrelse har inte sammanträtt efter det att DN publicerade sina artiklar den 28 september. Nästa möte är i mitten av november. Enligt Sune Lundh kommer Fredrikssons affärer knappast att diskuteras då. Ingen styrelseledamot har ännu väckt frågan.
Stefan Strömquist, VD på Upsala Nya Tidning:
— DNs artikel har en stark udd mot vad Fredriksson påstås ha gjort, men jag behöver mer underlag för att kunna bedöma det.
— Det är inte bra att det blir såna diskussioner. Vi i branschen bör ha oerhört rent mjöl i påsen.
— Artiklar som den i DN orsakar självklart diskussioner, oavsett hur mycket saklig grund som ligger bakom. Diskussionerna kan bli så besvärande att andra sakfrågor kommer i andra hand. Men branschen är ingen skyddad sektor. De etiska kraven på oss är höga.
Stefan Strömquist vill inte ifrågasätta Fredrikssons plats i TUs styrelse.
— Jag kan ha en uppfattning om hur man bör uppträda och leva utan att jag behöver göra det till en förtroendefråga.
Per-Olof Wärring, chefredaktör på Norrbottens-Kuriren:
— Jag anser att medieföretag ska hålla sig borta från den sortens affärer. Pressen brukar själv hänga ut dem som ägnar sig åt sånt och då är det extra viktigt att sopa rent framför egen dörr.
Wärring tror inte att TUs rykte påverkas av att en enskild ledamot i styrelsen gör skalbolagsaffärer.
Han anser inte heller att det är TU-styrelsens sak att ta ställning till om Stig Fredriksson ska sitta kvar som ledamot.
— Det är i Fredrikssons krets man bör diskutera hans lämplighet och ta ställning till hans omval.
