Frilansande och IT hopp för de arbetslösa
Arbetsmarknaden för journalister har stagnerat och prognoserna är fortsatt dystra. Många sätter sin förhoppning till så kallade nya medier men frågan är hur många arbetstillfällen för journalister som kan skapas där. På dagstidningarna verkar det mörkt.
Arbetsmarknaden för journalister har stagnerat och prognoserna är fortsatt dystra.
Många sätter sin förhoppning till så kallade nya medier men frågan är hur många arbetstillfällen för journalister som kan skapas där. På dagstidningarna verkar det mörkt.
På Dagens Nyheter, som ändå är en av landets största redaktioner, har bara ett 30-tal journalister nyanställts de senaste fem åren.
Inte heller vinstmaskinen Dagens Industri gör några jättesatsningar.
— I år anställer vi troligen bara en journalist för fast tjänst, säger personalchefen Eva Lundenberg.
Likadant är det på många andra dagstidningar.
Undantaget är Sydsvenska Dagbladet, som utökar med två tjänster på redaktionen i Eslöv. Men så gjorde SDS över 150 miljoner i vinst förra året.
I övrigt behöver SDS i år ungefär åtta nya journalister, men det rör sig om återbesättningar efter folk som slutar.
Även inom etermedierna är det tufft. Sveriges Radio har skurit bort drygt 250 fasta jobb de senaste fem åren och några expansionsplaner finns inte.
På SVT har var tredje fasta tjänst dragits in sedan 1980. I år behövs cirka 50 nya journalister, merparten på grund av de digitala satsningarna.
— Inom de närmaste två åren har jag svårt att tro att digitaliseringen medför några nämnvärda mängder av nya journalistjobb, säger Peter Fogelmarck, personalchef på SVT.
När den kommersiella radion och TVn växte fram blev det en mindre boom på arbetsmarknaden. Men även där har expansionen avstannat.
Vid MTG, som äger bland annat TV3, TV6, ZTV och Radio Rix, efterfrågar man i år 10-15 journalister. Det är enbart återbesättningar, någon utökning av de fasta tjänster rör det sig inte om.
TV4 har gjort nyrekryteringar varje år sen starten 1989.
— Men i år planerar vi inte att anställa någon, uppger Gunnel Jacobsson vid TV4.
I februari anmäldes 231 nya journalistjobb i hela riket. Av de som utexaminerades vid JMK 1994/95 arbetade 81 procent som journalist eller inom näraliggande områden två år senare.
AMS har nyligen intervjuat medieföretag över hela landet. Deras behov av journalister med allmän inriktning är avtagande. Journalister med specialkunskaper, till exempel inom ekonomi, är mer gångbara.
Förra året minskade antalet SJF-medlemmar något efter flera års uppgång. Den enda kategori som ökar är frilansarna.
— Jag tror att det kommer att bli väldigt många fler frilansar i framtiden, säger Anna Holmgren, ordförande i Frilans Riks. Inom hela arbetsmarknaden blir det mer folk som arbetar inom projekt eller på frilansbasis.
Tidningen Bizniz, före detta Månadens Affärer, gör sig i dagarna av med fyra av de tio fast anställda journalisterna. Samtidigt utökas andelen frilansmaterial från 50 till 90 procent.
— Det blir billigare med frilansar, poängterar Peppe Engberg, chefredaktör för Bizniz.
— Bra texter och bilder går att köpa från höger och vänster. Svårare är att bygga upp ett starkt varumärke. Vi behöver fasta medarbetare främst inom redaktionsledning och för design.
Stefan Mehr, rektor för Bonniers medieuniversitet, framhåller att alltfler frilansar tvingas jobba med årsredovisningar, gratistidningar och informationsjobb för att överleva.
— Det är en negativ utveckling som redan satt igång.
Bland annat AMS tror att de nya journalistjobben finns inom IT-anknutna medier. Micke Jaresand, chefredaktör för Marieberg Interactive AB, är mer tveksam.
— Bara för att IT tar fart är det inte säkert att det blir så många nya journalistjobb, säger han.
Marieberg Interactive AB svarar för en av landets största webbsatsningar med journalistisk inriktning.
Hittills har det bara gett 15 nya journalistjobb och den stora nyhetssatsningen 25 timmar går med förlust.
Hasse Samuelsson, VD för Promise, Branschföreningen för Sveriges multimediaproducenter, beräknar att det har skapats 5 000 – 10 000 jobb inom nya medier. Fast den absoluta merparten av de nya jobben har gått till tekniker.
— Men det finns idag en slumrande marknad för webbredaktörer, framhåller Hasse Samuelsson. Många webbsidor måste bli bättre för att folk ska vilja gå in på dem.
Men en stor del av de jobben ligger mer åt informatörshållet.
Läget är alltså mörkt men inte nattsvart. Johanna Bäckström, 23 år, gick ut massmedielinjen vid Kalix Folkhögskola 1995. De flesta i hennes gamla klass har åtminstone lyckats ta sig in i vikariesvängen.
Själv har Johanna, i konkurrens med 120 sökande, fått jobb på GP.
— Jag fick en fast tjänst. Visst är det otroligt!
